Så nu väntar en ny diskussion om var förskolor, skolor och vårdcentraler ska finnas.
I dag behandlar politikerna i regionstyrelsens arbetsutskott ett remissunderlag för "Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland". En strategi som på sikt ska göra att skattebetalarnas pengar används mer effektivt.
I rapporten finns inga direkta förslag på var det ska bantas eller satsas, men befolkningsprognosen, undersökningar av var de flesta vill bo och att viss service på landsbygden är dåligt utnyttjad ger ändå signaler på vad som kan ske framöver.
Med undantag för äldreomsorgen så är kostnaderna högre på Gotland än vad de borde vara och vad de är i jämförbara kommuner, både för förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium, individ- och familjeomsorg samt hälso- och sjukvård. 410 miljoner kronor dyrare.
Och det är inte så att det ger en högre kvalitet, konstateras i rapporten. Andelen niondeklassare som klarar de nationella kraven är till exempel på samma nivå som i kommuner med lägre kostnader för grundskolan.
Även om äldreomsorgen har en lägre kostnad än i jämförbara kommuner just nu så är utmaningarna stora. De äldre ökar kraftigt. År 2025 beräknas åldersgruppen 76-85 år på tio år ha ökat med 54,5 procent. Och de över 85 år med 24,5 procent. Det kommer att ställa stora krav offentlig service och sjukvård framöver.
Kostnaden för förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium är drygt 187 miljoner högre på Gotland än i jämförbara kommuner.Det finns inget riktmärke på hur många elever en skola ska ha, men för att elevpengen ska räcka till garanterad undervisningstid bör det vara 56 elever i årskurs 1-6 och 170 elever i årskurs 7-9. Tio skolor på ön klarar inte detta utan får särskilt stöd på sammanlagt 10,2 miljoner kronor i år.
Problem att rekrytera behörig personal och små möjligheten att följa upp elever med svårigheter, samt att inte ha kompetenser och insatser att sätta in för elever som behöver lyfts fram som nackdelar med för små skolor.
År 2025 beräknas Gotland har 60 392 invånare. Och det är framför allt Visby som ökar. I dag bor 42 procent av gotlänningarna där, med angränsande socknar hela 51 procent. De som flyttat hit bor till 57 procent i Visby.
I arbetet med att landsbygdssäkra resultatet ska de kommande förslagen till förändringar sättas i relation till hur det påverkar gotlänningarna att bo och ha sin arbetsplats där de vill.
Målet är att strategin ska leda till ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart offentligt serviceutbud där hela Gotland är attraktivt för boende och verksamhet.
Nu inleds arbetet med hur regionen ska lösa den ekvationen.