Det var en artikel i Dagens Samhälle som fick Vänsterpartiets sjukvårdspolitiker Brittis Benzler att reagera.
Här framkom det att Gotland ligger skyhögt över övriga landet när det gäller att ge antidepressiv medicin till barn under 18 år. I riket får 12 av 1 000 barn antidepressiva. På Gotland går samma medicin till 25 av 1 000.
Dagens Samhälle gör en jämförelse med hur det såg ut 2006. Redan då fanns det bara två landsting som skrev ut mer antidepressiva läkemedel till barn än Gotland. Och sedan dess har ön fyrdubblat förskrivningen.
Maria Notlind som är överläkare på Barn- och ungdomspsykiatrin i Visby förklarar i Dagens Samhälle att den höga förskrivningen beror på att tillgängligheten till vården är mycket god på Gotland. Brittis Benzler tycker inte att det är ett tillräckligt bra svar.
– Det är för enkelt. Vi behöver titta på andra faktorer också, säger hon.
På hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott förra veckan föreslog hon att nämnden ska begära fram en rapport om varför förskrivningen har ökat. Ett enigt arbetsutskott ställde sig bakom förslaget.
– Hur ser uppföljningen ut? Och är vården tillräckligt bra på att sätta ut mediciner? Vi behöver fundera på om vi ligger rätt, säger Brittis Benzler.
Hon är öppen för att situationen på Gotland kan skilja sig från övriga landet:
– Vi har fler personer med neuropsykiatriska funktionshinder på Gotland och vi får in fler anmälningar om barn till socialen. Det är många vuxna som har problem som går ut över barnen. Vi måste kanske göra förstärkningar kring elevhälsan eller jobba mer på ökad anpassning i skolan.
Maria Notlind har många gånger fått svara på frågan om varför förskrivningen på Gotland är så hög.
– Den mediala bilden är att det är dåligt med medicin, konstaterar hon och fortsätter:
– Vi har ingen annan agenda än att barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt ska få ett så kort lidande som möjligt. Och man får inte medicin om man har lättare symtom, utan bara om man har rejäla bekymmer. Medicinen ordineras av specialistläkare och medicineringen följs sedan tätt av en sjuksköterska.
Enligt Maria Notlind är medicineringen inte ett alternativ till annan vård:
– Vi har bra resurser och gör nästan alltid flera insatser samtidigt.