För tillfället är det vagnboden som får en grundlig genomgång. Taket har lyfts av och nya takstolar ska byggas. Därefter ska samtliga tegelpannor läggas tillbaka på taket. Arbetet ska vara klart i höst.
Länsstyrelsen har beviljat bidrag för restaureringen, men även för informationsinsatser. Detta i syfte att visa upp kulturarvet för allmänheten och genom att vid två tillfällen hålla öppet hus med möjlighet för intresserade att beskåda och ställa frågor kring arbetet. Visningarna arrangeras av länsstyrelsen och Boman restaurering.
Takstains är det gotländska namnet för fastigheten Takstens som är en gård med anor långt tillbaka i tiden och dessutom försedd med en egen legend, Takstainarn (som stavade sitt efternamn Taxten).
De nya ägarna, Anna Jonsson och sambon Kristoffer Johansson, tog över så sent som i april. De satsar på en kombination av lantbruk med dikor och öppen verksamhet för allmänheten.
Anna Jonsson, vars mormor och morfar innehaft gården, visade runt på denna och i fastigheterna. Många förknippar Takstains och Takstainarn med det rödfärgade boningshuset. Det är dock fel. Det är byggt av kalkpatronen Grubb. Det är i ett intilliggande vitt hus, i grunden från 1200-talet, där Takstainarn ska ha hållit till. Det tredje boningshus, som används i dag, byggdes upp efter en brand 2007.
– Som störst var gården 2 000 hektar och gick från kust till kust, från Kappelshamn till Slite.
Kalkpatronen byggde upp gården som var som ett samhälle i sig på 1870-talet. Då fanns där bland annat skola, mejeri, slakteri, kvarn, brännvinsbränneri och en stor park med ekar som odlades till slottet, berättade Anna Jonsson.
– Totalt försörjde den 80 personer som jobbade här. Gården var självförsörjande på allting. Sen har det varit många ägare och mycket revs på 1930/40-talet.
– I dag brukas (det röda) huset för bröllop, kalas och kafferep. Kul att det används och inte förfaller.
För tillfället är det också möblerat i varje rum, liksom i Takstainshuset.
– Det är för tv-serien ”Den inre cirkeln” (går för tillfället på TV3) som spelades in här i fjol. Möblerna är deras rekvisita. Eventuellt ska det bli en fortsättning.
Nu satsar Anna Jonsson och sambon på att åter driva lantbruk på gården.
– Hälften av jorden har varit utarrenderad men den har nu tagits tillbaks. 40 dikor har vi nu som börjar komma på plats. Tanken är att det ska bli en ledande gård igen, menar Anna Jonsson.
Meningen är också att det ska vara öppet för allmänheten. Det är ingen brist på byggnader att förverkliga idéer och driva verksamhet i. Det enda som inte ingår är det lilla hus som tidigare varit skola inom gårdsområdet. Det såldes av Fornvännerna när de avyttrade ett antal fastigheter för några år sedan och är i dag sommarhus.
– Vagnboden som nu restaureras funderar jag på att öppna en gårdsbutik i.
Efter vagnboden står brännvinsbränneriet på tur för restaurering. Det inrymmer bland annat en stor jordkällare. Vad det ska bli där är inte klart.
– Länsstyrelsen vill ha öppet även framöver. När det är klart får det bli en kombination av museigård och lantbruk, konstaterar Anna Jonsson.
Är det inte jobbigt att ha allmänheten inne på gården?
– Hitintills har det gått bra. Det är bara kul med folk på gården, menar Anna Jonsson.