En kursgård i Hamra är Nils Ljungs och Stefan Vesters tillfälliga arbetsplats. Här renoverar de två kakelugnar som sattes upp vid samma tid som huset byggdes under 1800-talets andra hälft. De har täckt möbler och golv med skyddande plast och på golvet vid ett av fönstren ligger tegelstenar och kakel uppradade och solar sig i höstljuset som letat sig in i rummet. De är försedda med blå numrerade klisterlappar, för det är viktigt att de hamnar på exakt samma plats när de sätts tillbaka, som i ett pussel. Nils och Stefan har fotograferat kakelugnen innan de plockade ner den. Kakelplattorna och tegelstenarna kan variera i mått, och en del får de slipa till innan de muras tillbaka.
De enda maskiner som de tagit med sig är en vinkelslip med diamantklinga, en elvisp för att blanda till lerbruket och en dammsugare.
– Det är relativt likt arbetet som de gjorde för 100 år sedan, säger Nils Ljung.
Det var 1994 som han startade firman Ljungs kakelugnsmakeri, som renoverar kakelugnar och skorstenar samt nytillverkar kakelugnar på traditionellt vis. Verkstaden finns i det gamla mejeriet i Stånga, där visningsrummet håller öppet på lördagar. Här kan man se olika modeller av kakelugnar, kaminer och köksspisar.
– Hit kan man komma med sina idéer, så ser vi vad vi kan göra, vad som är realistiskt, säger Nils Ljung.
Ljungs kakelugnsmakeri tillverkar runda och rektangulära modeller som de såg ut under slutet av 1700- till mitten av 1800-talet. Under skråtiden gjorde kakelugnsmakaren allt från tillverkning av kakel till uppsättning av kakelugnen.
– Vi tillverkar dem i samma anda. Kaklet slås för hand och är tillverkat av gotländsk lera, som trycks i gipsformar innan de torkas och bränns. Glasyren ger ytan liv och spänning, säger Nils.
Sedan starten har han tillsammans med sina medarbetare renoverat 100-tals ugnar av olika storlekar och modeller, varav många antika.
– Efter att centralvärmen införts i hemmen under 1920- och 1930-talen har ett stort antal kakelugnar rivits ut. På 1970-talet var yrket i stort sett utdött. I och med gröna vågen väcktes intresset för kakelugnar på nytt. En ny generation såg dem med andra ögon och inte som en symbol för gamla och sämre tider, säger han och fortsätter med ett leende:
– Det är ett mysigt inslag i ett rum och för en del är det en statusmarkör. På 80-talet var det en Porsche, nu visar man upp sin kakelugn. Dessutom ökar den värdet på fastigheten.
– Det bästa med yrket är att vi tillverkar något bestående, något som man sätter sin prägel på och som sedan kanske står där på samma plats i hundra år. Det är också roligt att se alla fina hus och träffa trevligt folk, säger Stefan Vester och Nils håller med:
– Ja, vi har kört längs många kvior, som man inte visste fanns. Vi har inte samma väg till jobbet varje dag, det är spännande att se nya miljöer.
En sådan här renovering som de nu håller på med i Hamra tar åtta till tio dagar. Tillverkning av en ny kakelugn som sätts upp tar några veckor, och man behöver beställa en kakelugn några månader i förväg. Från beställning till att den står klar att använda kan det mycket väl ta ett år.
Ljungs kakelugnsmakeri har främst Gotland som sitt arbetsfält, men i somras fick de en beställning av en nytillverkad kakelugn till en lägenhet på Mosebacke torg i Stockholm, där de kunde bo medan de arbetade.
– Under tre till fyra månader står den och torkar innan man kan använda den. Nu i november ska den invigas och vi är bjudna till invigningsfesten, berättar de.