– Det är Skolverket som har tagit kontakt med oss. De ser att vi är en av de kommuner som har tagit emot flest. Vi har nästan 300 i grundskolan och 200 i gymnasiet, säger Elisabeth Jonsson Höök.
Som regionens kvalitets- och utvecklingschef leder hon en arbetsgrupp för integration i skolan och Gotland är en av två pilotkommuner som redan har satt igång. De kommande 18 månaderna ska arbetsgruppen göra en nulägesbeskrivning och analys som ska mynna ut i en långsiktig strategi.
Under vintern fick öns skolor sätta in kortsiktiga lösningar när flera elever anlände hastigt och samtidigt, i ett högre antal än planerat. Internationella klasser bildades, pensionerade lärare sattes in och insatserna ökade för elevhälsan.
– Jag tycker att skolorna verkar ha gjort ett fantastiskt arbete. Det har varit en jättestor utmaning, men ändå en otrolig energi på skolorna. Det här är första året och det gäller att vi skapar något som håller på sikt, säger Elisabeth Jonsson Höök.
I arbetsgruppen sitter även rektorer, kurator och studievägledare, varav en är Jörgen Norström. Han är rektor på Gråboskolan i Visby, med tidigare erfarenheter av att integrera utländska barn i den svenska skolan.
– Förhoppningen är att vi ska bli ännu bättre på att ta emot nyanlända och ge dem bättre förutsättningar att lyckas i Sverige, säger han.
Fler kommuner kommer att ingå i integrationsprojektet efter hand. Kriteriet är att de, likt Gotland, har tagit emot många nyanlända elever i förhållande till befolkning. I övrigt är kommunerna slumpmässigt utvalda,
– De kan hjälpa oss att hitta goda exempel och vi kan säkert lära andra kommuner, eftersom vi får mycket beröm för hur vi tänker, säger Jörgen Norström.
Gråboskolan försöker att kombinera integrationen mellan eleverna, samtidigt som undervisningen och logistiken ska fungera.
– Vi har inte fullt lyckats med att de går ut i de andra klasserna. Musik och idrott har vi haft gemensamt och givetvis raster och i matsalen, men de går i egen klass. Sedan är vi organiserade i två grupper. En darigrupp och en arabisk grupp. Vi får utvärdera vilket som är bäst, men det har varit lättare att få ihop det med modersmålslärarna, säger han.
I upptagningsområdet har skolorna även delat upp eleverna efter årskurs.
– Tjelvarskolan har tagit alla i förskoleklass. Gråbo från ettan till trean, Väskinde mellan fyran och sexan och Södervärn från sjuan till nian, förklarar Jörgen Norström.
Efter att eleverna, som bodde på campingarna i Gustavsvik och Kneippbyn, förflyttades till Klintehamn, Slite och Gothem har de fått ta sig till lektionerna med skolskjuts. Skolan efterfrågar mer och tidigare information inför att barn förflyttas eller besked om de kommer tillbaka efter sommarlovet.
– Det är svårt att organisera och planera när man inte vet. Jag önskar att Skolverket på något sätt hade samarbetat med Migrationsverket, säger Jörgen Norström.
Enligt Christina Nyrell, som är undervisningsråd på Skolverkets enhet för nyanländas lärande, finns redan ett samarbete mellan myndigheterna men menar att situationen kräver flexibilitet. Migrationsverket ingår inte heller i det aktuella pilotprojektet.
– Den frågan ligger inte i detta uppdraget. Den ligger på en annan nivå och den är viktig, säger Christina Nyrell.
Pilotprojektet handlar om riktade insatser för förbättringar inom skolväsendet, med olika slags insatser som förbättrar rutiner, strukturer, organisation och utbildning för de som tar emot nyanlända elever.
– Syftet är att vi gör en kortsiktig insats som ska ge stöd i deras långsiktiga arbete, säger Christina Nyrell.