Krisberedskapsprojektet har bland annat utgått från att all transport till och från ön med både båt och flyg upphör. Att det inträffar i februari, varar i upp till två veckor och att bränslelagren är väl fyllda på ön.
– Det kommer bli påtagliga konsekvenser direkt om man stoppar färjorna. Men vi har bra livsmedelsproduktion. Överlevnadsgraden är väldigt hög och vi kommer klara den här utmaningen med råge utifrån de angivna förutsättningarna. Vi exporterar 85 procent av det vi producerar på ön idag. Det kommer snarare bli andra delar av Sverige som påverkas av ett transportstopp här, säger Christer Stoltz, beredskapschef vid Region Gotland.
Tillgången av kött, grönsaker, ägg, potatis, spannmål och mejeriprodukter bedöms god. Värre skulle det vara med frukt, juice, fett, kaffe och te.
– Vi har inga beredskapslager som det ser ut idag. Samtidigt känner vi inte att det finns något vi måste lagra. Skulle det bli transportstopp börjar varorna i butikerna sina efter omkring två till tre dygn. Vi som myndighet går in och styr upp efter en dag. Och då är det viktigt att inte folk överkonsumerar eller hamstrar. Men det kan vara bra att ha som regel att ha ett förråd av konserver, kontanter, tändstickor och värmeljus hemma; samt möjlighet att laga mat utan el och att kunna lyssna på radio, säger Christer Stoltz.
Samtliga av de fyra grossisterna på ön uppger att de skulle kunna upprätthålla tillförsel av färskvaror i två dagar – och frysta varor i upp till 14 dagar.
– Vi har satt begränsningen 14 dagar för den här studien, men vi ser att vi klarar oss länge. Hur länge vet vi inte. Men dricksvattenförsörjningen klarar sig två till tre veckor utan leverans av de kemikalier som krävs för att rena vattnet, säger Pontus Martelleur, beredskapsstrateg vid Region Gotland.
Projektet visar dock att det finns ett par utvecklingsområden för regionen.
– Tillgången på mat är inte ett bekymmer. Utmaningen ligger snarare i hur transporterna från producenter till butiker skulle gå till. Det viktigaste är att hitta samverkansmodeller där producenter, grossister och distributörer ingår, säger Kjell Norman, chef på länsstyrelsens landsbygdsenhet.
– Ett transportstopp skulle även påverka storköken. Vi producerar 10 000 portioner varje dag på Gotland. De skulle få göra mer Gotlandsanpassade menyer, med kött och grönsaker för att få ihop det, säger Christer Stoltz.
– Vi har även identifierat svåra områden när det kommer till personer i behov av sondmatning. Där har vi brister. Vi köper färdiga produkter idag, men vi kanske måste titta på lösningar där vi lär oss att producera det själva igen, säger Pontus Martelleur.