– Det känns högtidligt, och har blivit mycket bättre än jag trodde.
Så sammanfattar Anders Glassel, kulturarvsspecialist vid Statens fastighetsverk, det arbete som slutförts. Vårdprogrammet som togs fram i inledningen visade att mycket var förstört, men inte värre än att både trädgård och alléer har kunnat återställas som de såg ut under 1700-talet.
Återskapandet har krävt en stor arbetsinsats. 2019 stod Anders Glassel bland vildvuxet ogräs och pekade ut hur trädgården skulle återskapas. Med hjälp av georadar lokaliserades de gamla gångarna, och trädgårdens norra del har nu återskapats som en romantisk trädgård med vindlande grusgångar. I trädgårdens mittdel finns odlingsbäddar och en häck med parklind, och bakom dem har 48 fruktträd planterats.
– I slutet av 1950-talet fanns det 150 fruktträd här. Men de ansågs inte ha något värde, så man planterade en skog med alm här. Det var förödande för trädgården, säger Anders Glassel.
Det avslutande arbetet har varit att återskapa alléerna. Till kungsgården leder fyra alléer med olika trädslag, varav en med lundalm.
– Några av träden har drabbats av almsjuka, men tack och lov är allén nästan intakt, säger Anders Glassel.
Den allé som leder från kungsgården mot Roma kyrka har länge haft en rejäl glugg. 1937 överläts kungsgården till militären, som använde byggnaderna till förläggning och förråd. 1939 sågade militären ner en fjärdedel av allén för att kunna anlägga ett flygfält. 300 meter har gapat tomt i 85 år.
– Det är en dubbelradig allé, vilket är väldigt ovanligt. Flera av träden är över 200 år gamla. I april förra året började vi att återplantera med träd från vår egen plantskola på kungsgården. I december satte vi ytterligare 60 träd, och nu i mars har vi planterat 27 träd. Sammanlagt 94 träd, säger Anders Glassel som är mycket nöjd över att allén efter 85 år är återställd i sitt ursprungliga skick.
Som kulturarvsspecialist har Anders Glassel arbetat med 25 av Statens fastighetsverks fastigheter. Han tycker att Roma kungsgård sticker ut.
– Området är unikt. Här finns spår av olika tidsepoker på en och samma plats, vikingatid i form av gutnaltinget, resterna av klostret som cisterciensermunkarna anlade på 1100-talet, och kungsgården som uppfördes 1733.
Klosterruinen och kungsgården utpekades redan 1935 som byggnadsminne. Numera är hela kungsgårdens areal, totalt 300 hektar med skog, åkermark, betesmark och alléer, förklarat som statligt byggnadsminne.
Om Statens fastighetsverk äntligen satt punkt för arbetet med trädgård och alléer finns det desto mer att göra invändigt i byggnaderna. Därmed är kungsgården en perfekt plats för eleverna som går Vuxenutbildningens ettåriga gymnasiekurs i praktisk byggnadsvård. Här finns väggar som behöver putsas och färgas av, fönster som är i behov av renovering, ett bulhus som behöver omvårdnad och mycket annat.
– Det är fjärde året vi har den här utbildningen. Vi började vid kungsgården så smått för två år sedan, och sedan i höstas är vi här permanent, tre dagar i veckan, säger läraren Niklas Mickelin.
Utbildningen är den enda i sitt slag i landet, och lockar även sökande från fastlandet. En av dem som sökt sig till Gotland är Åsa Persson, som när vi besöker kungsgården försöker hitta rätt kulör för den kalkfärg som ska användas. Noga mäts bränd terra, kimrök, caput mortum och andra färgpigment upp.
– Det har blivit rätt många blandningar, men det måste blir rätt, säger hon.
Niklas Mickelin tror att utbildningen kan bli kvar vid kungsgården många år till.
– Det är jättefina byggnader, men ytskikt, fönster och dörrar är i stort behov av restaurering. Det är många byggnader, så vi blir nog aldrig klara.
Roma kungsgård är en bidragsfastighet, det vill säga att den inte bär sina egna kostnader men ändå är så kulturhistoriskt värdefull att den med statliga anslag kan underhållas. Förra året kostade drift och underhåll cirka 2,5 miljoner kronor.
För Sofia Kalldin, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk, är gymnasieutbildningen välkommen.
– Det är jättebra att vi kan vara med och värna hantverket och tillgodose utbildningens behov. Det är en win-win situation, säger hon.
Med en 1700-talsträdgård och pampiga alléer är kungsgården ett attraktivt besöksmål. Men det behövs liv och rörelse för att platsen ska locka besökare.
I januari berättade Romateaterns konstnärliga ledare Stefan Marling att han lämnat sitt uppdrag, och kort därefter lämnade flera i ledande positioner teatern. Sökandet efter någon som vill ta över har inletts. Martin Alskog och Nicholas Olsson, som var med och startade Romateatern i slutet av 80-talet, är intresserade och har ansökt om regionalt stöd. Att sätta upp något i sommar hinner de dock inte.
– Det är tråkigt att det inte blir någon teater på kvällstid, men vi ser positivt på sommaren ändå. Kungsgården har haft fler besökare på dagtid än på kvällar, och vi kommer att ha flera verksamheter igång, säger Ditte Persson som sitter i styrelsen för föreningen Roma kungsgårds framtid.
Styrelsen har diskuterat möjligheten att ha scen och gradäng vid klosterruinen trots att det inte ska spelas teater.
– Föreningen har dock inte resurser för att klara det. Vi har inte råd, säger Ditte Persson.
Ditte Persson är verksamhetsledare vid Roma glasbruk, som i många år haft verksamhet vid kungsgården. Glasbruket håller öppet två dagar i veckan för tillfället, och från 1 maj är det alla dagar.
Något senare i maj, vid Kristi himmelfärdshelgen, öppnar Sara Asterborg sin ateljé i östra flygeln.
– Jag målar för tillfället. I sommar kommer jag mest att visa min egen konst, berättar hon.
Vid kungsgården finns även annan utställningsverksamhet, Galleri Apoteket, Kulturcentralen och butiken Tackochlov. Dessutom kommer museijärnvägen Gotlandståget att ha trafik. Från den 2 juni trafikeras kungsgården söndagar, från den 26 juni ytterligare tre dagar i veckan.
Trots att teaterpubliken uteblir satsar Café Grönhagen extra i sommar. Tidigare har matiga mackor och pajer varit stommen i utbudet.
– I sommar öppnar vi glassbar, och dessutom kommer vi att ha två kockar anställda, så det blir dagens lunch också, berättar Charly Paulin som driver kaféet tillsammans med Niklas Sjöblom.
Kaféet öppnar till midsommar, då det även blir midsommarfirande vid kungsgården.
– Det är midsommarfirandet som varit inne i Roma som flyttar till kungsgården. Vi ska fira i den nya romantiska trädgården, säger Ditte Persson.