På kartan från 1815 ser man hur den gamla trädgården vid kungsgården sett ut. Uppe till vänster syns huvudbyggnaden. Trädgården var kvartersindelad med grusgångar mellan planteringarna.
Platsen för Roma kloster har varit viktig för Gotland i mer än tusen år. Både som alltingets högkvarter och cisterciensermunkarnas kloster. Storhetstiden för dagens kungsgård var under 1700- och 1800-talet. Sedan 2016 jobbar Statens fastighetsverk med att återställa trädgården väster om kungsgårdens huvudbyggnader.
– Vår uppgift är att skydda, vårda och utveckla. Vi hittar inte på något nytt, utan går tillbaka till hur det en gång har sett ut. Här vet vi mycket om hur de gamla trädgårdarna sett ut. Till exempel att en stor fruktträdgård funnits bakom kungsgården sedan 1600-talet. Troligtvis har den funnits ända sedan tiden då klostret existerade från 1100-talet till 1500-talet, berättar Anders Glassel, kulturarvsspecialist för landskap och park vid Statens fastighetsverk.
Med hjälp av äldre kartor och en georadarundersökning har man kunnat läsa av vad som döljer sig under marken.
– Vi har lokaliserat såväl stengrunder som brunnar och grusgångar, säger Anders Glassel.
De senaste dagarna har Region Gotlands parkavdelning tagits in för att hjälpa till med att gräva, beskära växtlighet och lägga grus på de gamla gångar som man grävt fram.
Den gamla trädgården är stor som en fotbollsplan. Dagens kungsgård med flyglar byggdes på 1730-talet och var residens för Gotlands landshövdingar fram till 1830-talet då de började använda residenset på Strandgatan i Visby.
– Landshövdingen fick sannolikt överta alla trädgårdar som de var efter munkarna. Fruktträdgården fanns kvar ända fram till 1960-talet. Då tog man ner fruktträden och planterade istället en almskog. Vilket kanske inte var det bästa med tanke på dagens almsjuka, säger Anders Glassel.
Vintern mot 2016 togs alla almar ner, som ett första steg mot att återställa fruktträdgården. Förhoppningsvis kan man börja plantera nya fruktträd nästa år, enligt Anders Glassel. Nästa år ska också örtagården flyttas till den nyanlagda parken.
Delar av den gamla dubbelallén mellan Roma kungsgård och Roma kyrka ska återplanteras. Cirka 300 meter av allén togs ner när området användes som militärt flygfält under andra världskriget.
Fyra stora alléer leder i dag in till Roma kungsgård från olika håll. Den största och historiskt mest viktiga var den dubbelallé, troligtvis öns enda, som går från kungsgården bort till Roma kyrka.
Under andra världskriget var kungsgården militärt område och det byggdes ett flygfält på en åker norr om fastigheten. Nästan 300 meter av den pampiga allén togs då ner eftersom landningsbanan drogs alldeles intill. Allén ska nu återställas.
– Då måste det produceras träd. Vi tar skott från äldre lindar här vid kungsgården och skapar en plantskola där träden får växa. Sedan flyttar vi dem och återplanterar i den lucka som finns i dubbelallén. Det blir både billigt och ett sätt att behålla den genetiska mångfalden, säger Anders Glassel.
Anders Glassel leder projektet med att återställa de gröna omgivningarna. Grusytan framför kungsgården ska framöver också få nya träd och buskar. De fyra thujorna framför entrén är ett modernt påfund som inte passar in i 1700-talets bild av hur kungsgården skulle se ut, varför de kommer att tas ner.
– Målsättningen är att även försöka återskapa den romantiska park med slingrande grusgångar och syrénberså som skapades i mitten av 1800-talet. Den fanns kvar ända fram till 1950-talet då den växt igen. Grusgångarna till den ligger bara 25 centimeter under nuvarande marknivå, säger Anders Glassel.