Kungsgården, tingsplatsen och klostret är tydliga tecken på att Roma haft en dragningskraft i mer än tusen år. Kungsgården blev statligt byggnadsminne 1935, och för fyra år sedan skyddades hela fastigheten som statligt byggnadsminne med omgivande åkrar, betesmark och skog. Totalt 235 hektar.
För två år sedan gjordes intressanta fynd vid utgrävningar av klostret. Vid tingsplatsen har undersökningar gjorts tidigare år, och nya utgrävningar planeras till sensommaren i år. Däremot har inte mycket gjorts för att lyfta fram kungsgårdens 1700- och 1800-tal. Förrän nu.
– Vi vill återskapa kungsgårdens trädgård från 1700- och 1800-talen. I höst ska vi gräva för att försöka lokalisera en av gångarna, berättar Anders Glassel som är Statens fastighetsverks kulturarvsspecialist för landskap och park.
Kungsgården är Gotlands enda herrgård. Redan på 1500-talet, när Gotland var danskt, blev klostret i Roma säte för danske kungens länsherre. Efter freden 1645 blev klostret svenskt kronogods, och under landshövding Johan Didrik Grönhagens tid skapades en mönstergård. Omkring 1732 byggdes huvudbyggnaden med flyglar.
Redan på 1600-talet och säkert tidigare har det funnits en nyttoträdgård med fruktträd, bärbuskar, humle och ytor för odling av bland annat kål och kryddor. Den var indelad i kvarter med gångsystem. Under 1800-talet tillkom en romantisk park.
I dag syns inga spår av trädgården. På 1960-talet planterade Domänverket almar på en stor del av marken som tidigare hade varit trädgård. Som ett första steg för att återskapa trädgården fälldes träden år 2016.
– Vi vet ändå rätt bra hur det har sett ut. Vi har gamla kartor, och de brukar vara ganska exakta, säger Anders Glassel.
Vid den gång som ska tas fram finns det en brunn. De stora träden och bersån som planterades under troligtvis den senare delen av 1800-talet i den romantiska parken ger också vägledning hur dess gångsystem var utformade.
Ambitionen är att återskapa hela trädgården, och efter provgrävningen i höst tänker Statens fastighetsverk avgöra hur arbetet ska fortskrida.
– Gotland har många intressanta besöksmål, men jag tror Roma betyder lite mer för gotlänningarna. Att återskapa trädgården skulle addera ytterligare något till kungsgården, säger Lars-Erik Berglund, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk, som dock lämnar en brasklapp:
– Vi tänker långsiktigt, men vår ekonomi är ettårig. Vi kan inte göra budget för ett projekt för mer än ett år i taget, och de pengar vi får ska delas mellan tusentals fastigheter.
Trots osäkerheten i finansieringen är ambitionen hög. Det finns flera andra planer för kungsgården. För att sätta fokus på 1700-tal är redan arbetet med att restaurera och återskapa alléerna påbörjat.
– Vi har röjt i trädkronor och rensat sly i alléerna, och håller på att ta fram nya träd genom avläggare från parklindarna söder om klosterkyrkans ruin, säger Lars-Erik Berglund.
Särskilt angeläget är det att fylla gluggarna i Kyrkallén, där flygvapnet fällde flera träd för att anlägga en start- och landningsbana i slutet av 1930-talet. Man hade fokus på annat i krigstider än kulturmiljövärden, men man mätte i alla fall in och gjorde en karta över trädgården och den romantiska parken.
Även för gårdsplanen framför kungsgården finns planer. I dag har den tujor i en gräsklädd cirkel i mitten. Under 1700-talet var ett solur centralt placerat på gårdsplanen, med lindar i rad på båda sidor om. Vid en undersökning av gårdsplanen har fundamentet till soluret hittats. Soluret, som i 200 år stått söder om klostret, ska enligt planerna återta sin centrala plats.