En av tjurarna på väg in i det speciella foderbord som mäter utandningsluften.
Diskussionen blir lätt barnslig. Både politiker och experter, som tar upp det här med kossornas rapande och fisande, bemöts inte sällan med förlöjligande och raljanta motargument.
Men samtidigt, som en amerikansk journalist har uttryckt det: "Man kan tycka att pruttar är kul, men global uppvärmning är däremot inget att skratta åt". Och det ena bidrar faktiskt till det andra, då omkring fem procent av världens växthusgaser kommer från nötkreaturens utsläpp.
Raparna är dock värre än fisarna, har det visat sig. Dessutom är det skillnad på metan och koldioxid, påpekar säkert någon.
Men vi behöver inte gå in på allt det där. De flesta experter är överens om att mindre utsläpp från köttindustrin är en nödvändig klimatåtgärd.
Ejmunds i Roma har bestämt sig för att bidra – trots att gårdsägarna egentligen inte köper alla argument om kött som en klimatbov.
– Jag ser ju även vad betesdjuren kan göra för miljön. Men kan man göra något åt metanen också blir det ytterligare ett steg, då blir det ännu bättre, resonerar Märtha Norman.
Därför valde de att tacka ja, när bioteknikföretaget Volta greentech hörde av sig med sin projektidé.
– Kan man vara med och delta i något som hela världen kan få nytta av är det ju jättehäftigt, tycker Pontus Norman.
Pontus och Märtha Norman tog 2016 över familjegården från Odd och Maud Norman.
Ejmundsparet utsåg tio tjurar, som under en period fick fodertillskottet "volta seafeed", innehållande den utsläppsreducerande algen asparagopsis.
– Vi har haft två grupper i samma ålder. En av dem har fått algerna och den andra inte, medan de fötts upp på samma sätt i övrigt. Sedan har de gått in i en maskin, några gånger om dagen, som mäter utandningsluften.
Tidigare studier har visat på en förbättring med över 80 procent – och så verkar resultatet bli även i Roma. Detta trots en väldigt liten mängd kosttillskott; inte ens en procent av det utfodrade.
– Även om djuren bara får det här i några månader kan vi nå målen för metanreducering i Sverige med den här metoden. Och trots att tjurarna har växt hela tiden, precis som de ska, har vi inte ökat mängden alger – och ändå fått lika fina resultat, det tycker jag är intressant, berättar Märtha Norman.
Så här ser fodertillskottet ut: Rött till färgen, precis som algen i fråga.
Under GT:s besök kommer även Oskar Maxon från distriktsveterinärerna dit, för att göra en liten extrabesiktning som en del av projektet. Han verkar nöjd med det han ser.
Märtha Norman tycker också att "algtjurarna" verkar må lika bra som övriga kreatur:
– Jag har inte märkt någon skillnad alls.
Hennes man Pontus har möjligen noterat något – som i så fall är positivt:
– Jag upplever att de verkar äta lite mindre, totalt sett, och ändå växa lika mycket. Det är ju intressant ekonomiskt också, eftersom foder har blivit väldigt dyrt, säger han.
Ejmunds gård vill fortsätta vara med i projektet framöver.
När du läser denna artikel har de tio tjurarna redan skickats till slakt hos Protos i Visby, som också är en del av projektet.
En annan partner är Coop, som ska sälja köttet i utvalda butiker, under varumärket Lome ("low on methane"). Det här är inte världens första metanreducerade kött – men enligt projektledarna är det första gången en sådan produkt faktiskt når vanligt folk via köttdiskarna.
– Det ska bli intressant att se om köttet tar smak av algerna, även om Volta säger att det är testat redan och att det inte märks. Jag undrar också hur det blir med betalviljan. Bönderna kommer nog inte att köpa in algerna om folk inte vill betala för köttet, avslutar Märtha Norman.