Den här texten kommer från vinternumret av Gotland Just nu, som går att hämta gratis i ställ runt om ön och på färjorna.
Mycket av livet i Roma kretsade kring socknens landmärke, sockerbruket. När nedläggningen blev ett faktum 1997 var det ett dråpslag för bygden och 80 personer blev av med jobben. Det jättelika byggnadskomplexet såldes några år senare till Klosterfastigheter.
I dag jobbar ungefär lika många här som vid nedläggningen. Även om bruket har fått nytt liv är mycket sig likt – stora delar av fabriken har bevarats så som den lämnades.
– Vi tycker om den här miljön, konstaterar Anders Stumle, som både är delägare i fastigheten och i Gotlands Whisky som huserar i den gamla huvudbyggnaden.
Ett tiotal företag finns på området som ägnar sig åt alltifrån tandhygien till skadedjursbekämpning och livsmedelsproduktion.
– Det håller på att bli ett spännande kluster. Det är lite slump i det. Hyresgästerna hjälper till att dra varandra. Finns det ett whiskydestilleri blir det till exempel intressant för ett ölbryggeri att komma hit, säger Anders Stumle.
En av grannarna är nämligen Jens Enderberg som driver Lost Island Brewery. Ölbryggandet började han med hemma i garaget.
– Det är en hobby som spårat ur, konstaterar han.
I de nya lokalerna har han kapacitet för att brygga 6 000 liter öl i månaden, och några av de nyare sorterna är inspirerade av bryggeriets nya hemvist.
Flytten till Roma beskriver Jens Enderberg som slumpartad.
– Jag blev tipsad om att det kunde finnas en lokal här, och den visade sig vara i stort sett färdig för ett bryggeri. Det är en riktigt häftig miljö, och företagarna som är här förhöjer det ännu mer.
I huset där man förr i tiden tog prover på sockerbetorna ligger i dag Petter Bendelins korvfabrik. Där tillverkar han sedan i våras ett tiotal korvsorter. Han har också en gårdsbutik, den gamla vaktkuren, där han förutom korv säljer folköl från grannbryggeriet och senap innehållandes whisky.
Tidigare har han arbetat som “korvkonsult” på krogar i Stockholm, och intresset har rötter i barndomen.
– När jag var liten var jag med min farmor när hon köpte en hel gris och tog tillvara på hela, från nos till knorr, säger Petter Bendelin.
Korvfabriken är hans drömprojekt och hans trivs på den nya arbetsplatsen.
– Det här himla fint här, med all rostig historia. Det är som ett levande museum.