Carina Eskelin, utställningsansvarig på Gotlands Kennelklubb.
Det fanns en oro från arrangören Gotlands Kennelklubbs sida om hur årets Gotland Dogshow skulle bli när man såg en kraftig minskning av deltagare, jämfört med tidigare år. Trots att det var många som ville komma till ön och delta.
Anledningen ska ha varit de höga färjeprisena och en tuffare ekonomi. Det gjorde att arrangören förlängde anmälningsperioden för att få med fler vovvar i showen.
Under lördagen hade det blivit dags för årets Gotland Dogshow att gå av stapeln, med 830 anmälda hundar. Trots att utställningen haft över 1 300 hundar som deltagit tidigare år, var Carina Eskelin, utställningsansvarig på Gotlands Kennelklubb, nöjd.
– Hjärtat bultade av oro hur det skulle bli och nästan 94 procent av de som inte kunde komma i år uppgav att det berodde på båtpriserna. Men nu känner jag mig jätteglad och det är nöjda hundmänniskor och glada besökare här, säger Carina Eskelin.
Trots att det fanns en glädje och pepp bland besökare och utställare och det faktum att vädergudarna trots allt bjöd på en del sol och värme, var oron för showens framtid påtaglig.
– Jag är jätteorolig, inte bara för utställningen, utan för alla som behöver resa via färjan. Vi hoppas ju i alla fall efter det här att vi kommer gå plus med några kronor i alla fall, vi har duktig personal med mycket vilja. Men det är först nästa vecka som vi får slutresultatet och som vi vet hur det gått, säger Carina Eskelin.
Konrad, 3 år, mamma Bella 6, år och Alice, 3 år.
Några glada utställare var Ramona Cajerfeldt från Stockholm och gotlänningen Cecilia Ahnlund Landstedt. De hade tagit med sig sina fyrbenta Bulldog-vänner – mamma Bella, 6 år, samt syskonen Konrad och Alice, 3 år. Alice hade vunnit pris för Bäst i sin ras och hade fått med sig fina medaljer.
– Jag har uppfödning i Mästerby, så Bella var min från början och så fick hon Alice, som jag behöll, berättar Cecilia.
Vad är det bästa med den här rasen?
– De är så positivt inställda till allt och älskar stora som små människor, de funkar bra med alla, säger Ramona.
– De har sådan skön inställning till livet och har verkligen humor, fyller Cecilia i.
Gymnasieläraren Sara Berg hade med sig hunden Tapper, 4 månader.
Gotlänningen och gymnasieläraren Sara Berg hade tagit med sig hunden Tapper, fyra månader gammal, för att lära känna miljön på utställningar. Men den som skulle tävla var Tappers mamma Ybbe.
– Det började egentligen med att jag ville skaffa hund för att komma ut mer och promenera, men jag har kastat mig in i utställnings- och uppfödningslivet till 100 procent nu, säger Sara.
Sara som annars arbetar på Wisbygymnasiet som svenska lärare har i höst hand om 157 elever, vars betyg hon ska sätta.
– Det kan bli överväldigande om man inte har en fyrbent bästavän i livet. De ger verkligen en meningsfull fritid och balans i livet. Trots att detta ekonomiskt sett är en förlustaffär för mig, så överväger den hälsomässiga vinsten man får av det, säger Sara Berg.
Labradoren Kajoz, 2 år, hamnade på en fjärdeplats i tävlingen bland andra labradorkompisar.
Matte Lovisa Beneck och Labradoren Kajoz, 2 år, deltog under lördagen i en tävling och hamnade på en fjärdeplats.
– Hon är ny i klassen bland både äldre och större labbar, så att vi kom på fjärdeplats var kul, säger Lovisa.
Vad är det roligaste med att ställa ut?
– Vi är ju nybörjare och lär oss ännu, men övning ger färdighet. Jag har fått massa tips från andra labrador-ägare som delar med sig av sina erfarenheter och det är ett härligt hundgäng som man får träffa. För Kajoz är det nog att hon får massa korv, säger Lovisa Beneck och skrattar.