Priset sprider ljus ett dystert grisår
Efter ett så tufft ekonomiskt år som 2010 borde alla grisbönder få ett pris. Men i morgon är det Berndt Pettersson, Roma, som belönas för sin integrerade grisproduktion.
Tänker fortsätta. Berndt Pettersson har inga planer på att ändra på verksamheten hemma vid Bottängen, trots att 2010 varit ett riktigt dåligt år för grisproducenterna. Och 2011 ser ut att bli likadant.Foto: Rolf Jönsson
Foto: Rolf Jönsson
1980 övertog Berndt Pettersson föräldragården, som redan då var inriktad på integrerad grisproduktion. Då fanns plats för cirka 20 suggor.
Verksamheten har byggts ut i två omgångar, senast 2002 då även blötutfordring installerades. Nu finns plats för 72 suggor, och gården lämnar 1 500- 1 600 slaktgrisar per år.
Under 2010 har GA i omgångar rapporterat om problemen för de gotländska grisbönderna, och Berndt Pettersson intygar att det varit ett tufft år.
- Vi får sämre betalt för grisarna, samtidigt som priset på spannmål gått upp kraftigt. Jag har en del egen spannmål, men för dem som måste köpa allt har det varit väldigt kärvt, säger han.
Under de 30 år Berndt Pettersson drivit gården har konjunkturen för grisbönderna gått upp och ner. Men på senare tid har han märkt en viktig förändring.
- Vi når aldrig topparna numera. Senast det var ett riktigt bra år var väl 2001, säger han.
Förklaringen är, att när bönderna får bättre betalt i Sverige så ökar importen.
Hur löser man det?
- Jag tror man måste profilera marknadsföringen, sälja det svenska och det gotländska, säger Berndt Pettersson som tidigare varit med när bland andra Hemköp och Gotland Gourmet marknadsfört gotländska grisar.
Till den marknadsföringen kan det nya Gotlands Slagteri AB bli en pusselbit. Bolaget, som ägs av Sveriges Butikskött och Scan gemensamt, tog över Visbyslakteriet i våras. Berndt Pettersson hoppas att det kan bidra till en profilering av det gotländska köttet.
- Det är flera grisbönder som förhandlat med KLS i Kalmar, men jag har varit Gotland trogen, säger han.
Så jobbar vi med nyheter