Svenska statistiska centralbyrån, SCB:S, konsumentprisindex visar att varor som kaffe, tomater, päron och färsk lax har ökat i pris med upp till nästan 30 procent de senaste tolv månaderna. Med skenande bränslepriser, ökade kostnader för producenter och stigande inflation kan konsumenterna räkna med ännu högre priser under 2022.
Handlaren Tomas Walfridsson i Roma såg tidigt att priset på kaffe var på väg att slå i höjden. Han agerade snabbt och köpte på sig ett lager kaffe som han än idag kan sälja till pressade priser i sin butik i Roma.
– Jag köpte på mig ordentligt med kaffe och har ett stort lager sparat. Helt enkelt för att hjälpa mina kunder på traven. Vi säljer ännu en halvpall i veckan, tack vare att vi kunnat hålla priset nere, säger han.
Kunden Annika Hansson har varit prismedveten i många år. Redan nu, i mitten av mars har hon tomatplantor som blommar hemma. Hennes viktigaste tips för att spara pengar på maten är:
– Odla mer själv! Så fyller du på med det som du inte kan odla. Då kan man också välja andra varor att unna sig riktigt med, säger hon.
Tomas Walfridsson menar att vissa varor visserligen blivit dyrare, men att det går att göra många smarta val i butiken för att bottenraden på kvittot inte ska bli en allt för obehaglig upplevelse.
– Det låter kanske larvigt och man fick lära sig det redan i skolan. Men kunden ska alltid kika på kilopris eller literpris när de väljer mellan varor. Där kan man göra riktigt stora besparingar, bara genom att vara uppmärksam. Det är hål i huvudet att inte ta den enklaste vägen att spara slantar i plånboken.
Tomas Walfridsson har arbetat i branchen i 45 år och har sett hur konsumenterna blivit mer medvetna de senaste åren.
– Kunden väver in mer grönsaker i sina måltider och minskar på köttet. Många använder billiga råvaror att dryga ut maten med. Ta morötter som ett exempel, det är lågt kilopris, finns lokalt och kan användas till mycket. Min uppfattning är att konsumenter är kloka när de köper frukt och grönt.
Vidare handlar det om att planera sina inköp och inte handla för dagen. Tomas själv handlar var tredje dag och använder sig gärna av produktbladet som olika butikskedjor skickar ut i brevlådan, där finns nämligen de allra mest pressade priserna.
– Det finns fortfarande varor i bladen som säljs billigare än inköpspris för att locka till köp. Det är konkurrensen som styr.
Idag lägger vi 12-13 procent av våra inkomster på mat. På 80-talet var den siffran 25 procent. På 50-talet, nästan 40 procent. Historiskt sett lägger vi alltså just nu en ganska liten del av vår totala budget på mat.
– Det har hjälpt handeln att utvecklas till vad den är idag. Men frågan är om vi i framiden kommer ha 16 olika sorters ketchup, jag är tveksam. Där spelar också miljöaspekten in som en viktig faktor hos konsumenterna.
Lars Nordvall har precis köpt en förpackning med Svinto till företaget när han kommer ut utanför Stora Coop i Visby. Hans bästa tips för att hålla nere kostnaderna när det kommer till mat är att tänka storlek.
– Jag försöker alltid tänka storkok. Visst kan det bli lite tråkigt med samma mat flera dagar i rad, men så får det vara. Jag lagar alltid mat till sex personer, och jag är ensam i hushållet. Det räcker jättelångt och blir billigt, säger han.