Lars-Erik Berglund tycker att Roma kungsgård är en fantastisk plats och han ser fram emot att få se den försvunna trädgården växa fram igen.
För många gotlänningar och turister är Roma kungsgård ett av de givna utflyktsmålen på ön. Dess historia sträcker sig flera hundra år bak i tiden och på markerna finns det mängder av spår från förr.
Som en del av uppdraget med att bevara kulturarvet arbetar man nu med att återställa parken till dess 1700- och 1800-talsutseende.
– Det finns bra dokumentation över hur det såg ut då med odlingskvarter och grusgångar, så vi kommer inte att hitta på något eget utan vi tar fram det gamla som har funnits en gång. Det ska bli intressant att utveckla den trädgård som har försvunnit, säger Lars-Erik Berglund, fastighetsförvaltare på Statens fastighetsverk.
Den första spaden sattes egentligen i marken redan år 2016. Då fällde man de träd som Domänverket hade planterat över den gamla trädgården på 1960-talet. Där och då existerade inte trädgården eftersom den hade vuxit igen under andra världskriget, när flygvapnet bar ansvar för området och anlade ett flygfält. Sedan 1989 ligger ägaransvaret i händerna på Statens fastighetsverk.
– Vårt huvuduppdrag är att förvalta det svenska kulturarvet. Jag tror att det är väldigt viktigt för besökarna att få en känsla för historien, att förstå de olika tidsepokerna och varför man gjorde på olika sätt. Just Roma kungsgård gömmer så mycket historia också. Den har utvecklats från vikingatidens handelsplats, under medeltiden och klostertiden. Sedan har det även varit landshövdingens residens under många år, säger Lars-Erik Berglund med fascination i rösten.
Som sagt så bär marken kring kungsgården på mycket historia, och nu ska en del av den historien alltså få ta plats i framtiden.
Roma kungsgård blev statligt byggnadsminne 1935, och sedan 2015 är hela fastigheten skyddad som statligt byggnadsminne. I det inkluderas även omgivande åkrar, betesmark och skog. Totalt 235 hektar.
I nuläget är det främst fyra saker som förvaltarna vill utveckla. Dels handlar det om att återställa parken, trädgården, odlingskvarteren och grusgångarna. Det arbetet påbörjades hösten 2019. Då schaktade man fram en gång tvärs genom området.
Den som leder projektet är landskapsarkitekten Anders Glassel, som är anställd på Statens fastighetsverk. Han har även kommit på ett sätt att återskapa allén mellan kungsgården och kyrkan. Allén förstördes också under tiden då marken fungerade som flygfält.
– Man kommer att återplantera skott från den befintliga allén och driva upp dem så att det blir samma sorts träd, berättar Lars-Erik Berglund.
Ytterligare en åtgärd är att man kommer att rekonstruera gårdsplanen framför huvudbyggnaden till det utseende den hade under 1700-talet, vilket innebär mer grönska än vad det är i dag.
– Enarna är ett sentida påfund så de kommer att tas bort. Möjligen kommer det att bli en häck som avgränsar den innersta gårdsplanen för den yttre och flera träd.
Gårdsplanen ska få tillbaka det utseende den hade under 1700-talet. Bland annat växte då flera träd på planen. Träden tog upp vattnet och på så vis undvek man att husgrunderna blev förstörda.
Bakom brygghuset ska man även anlägga en ny och större örtagård.
Planerna för parken är många och de har alla blivit godkända av riksantikvarieämbetet, men trots det framhäver Lars-Erik Berglund att det kommer ta tid.
– Jag vill understryka att det är en lång process. Man ska inte förvänta sig att det händer jättemycket i år. Men sakta men säkert kommer vi jobba med det här, säger han.
Vad tycker du själv om Roma kungsgård som plats?
– Det finns knappt ord för det. Det är en fantastisk plats, nästan min favoritplats. Nu får jag ju tyvärr inte åka dit på grund av corona och jag saknar otroligt mycket att gå omkring där. Speciellt på våren, då är det en magisk plats, säger Lars-Erik Berglund.