Vulkanen gjorde Anton rikskänd

Antons vägar bar till Roma till slut. Via Frankrike, Belgien, Tyskland, Danmark kom tolvårige Anton hem ett par dygn försenad. Själv tar han medieuppståndelsen med ro.- Det är skönt att vara hemma!

Många bilder. Anton Ylander och brorsan Hugo (till höger) med några av de tidningsuppslag som berättat om tolvåringens hemfärd från USA till Gotland.Foto: Rolf Jönsson

Många bilder. Anton Ylander och brorsan Hugo (till höger) med några av de tidningsuppslag som berättat om tolvåringens hemfärd från USA till Gotland.Foto: Rolf Jönsson

Foto: Rolf Jönsson

Roma2010-04-23 04:00
När GA träffar Anton och hans lillebror Hugo hemma i Roma på onsdagen, tycks hela äventyret har runnit av honom.
Det är mest sjuårige Hugo som vill "vara med i tidningen" när fotografen letar bildvinklar. Inte så konstigt kanske, brorsan har ju fått uppmärksamhet som få andra när Hugo varit hemma och haft det som vanligt.
Men i skolan då, har inte kompisarna undrat?
- Nej, dom har mest kommenterat att dom sett mig i en massa tidningar. Men annars har det inte varit något särskilt, konstaterar Anton lugnt.

Van Amerikaresenär
Det här var inte första gången han var på långresa helt på egen hand. Anton hade varit ett par veckor i USA, i San Fransisco där pappa Anders Carlsson jobbar.
- Jo, jag har varit och hälsat på honom fyra gånger tidigare. Om man är barn och reser själv får man hjälp hela vägen så det är inget problem alls.

Två dagars väntan
Hemresan gick via storflygplatsen Heathrow i London. Det var där det började strula till sig, minst sagt.
- Jag skulle vänta tre timmar i London. Men det blev två dagar!
Och allt var den askaspyende vulkanen Eyafjallajökulls fel vars askmoln stoppade allt flygtrafik i Europa.
Under väntetiden blev han förd till ett rum där andra ensamflygande barn också satt och väntade på att något skulle hända. Kanske skulle det gå ett plan på kvällen, hette det, men till slut var allt flyg stoppat.

Klarar engelskan
När det stod klart att han inte skulle kunna flyga vidare fick han finna sig i att bli hotellgäst på flygbolagets bekostnad.
Hela tiden fick han användning för sin engelska eftersom ingen av dem som hjälpte Anton var svensk. Nu är Anton lite blygsam när han träffar GA, men han låter ändå förstå att han inte har några problem med att förstå och göra sig förstådd.

"Riktigt kul"
Väntetiden var inte heller något bekymmer.
- Nej, det fanns ju spel! Det var riktigt kul, faktiskt.
Och hela tiden hade han en "skugga" som vakade över honom. Han lämnades bara ensam på natten, annars var det flygbolagspersonal som höll ett öga på honom precis hela tiden.
Som GA berättat redan lyckades mamma Annelie Ylander ordna hemresa via buss.
- Jag fick åka genom alla möjliga länder. Vi var i Frankrike, Belgien, Tyskland och Danmark innan vi kom till Sverige. Men bussen stannade knappt. Vi fick sova på bussen.
Genom mobiltelefonen kunde han hålla kontakt med sina nära.
- Dom var nog lite oroliga, men det var jag aldrig. Det här var lite spännande och rätt kul, faktiskt.

Måttligt flygsugen...
Antons lust att ge sig ut och flyga igen har dock svalnat en aning.
- Nej, jag tror inte att jag skulle vila flyga än på ett tag nu. Men i sommar är det bestämt att jag ska flyga till pappa i USA igen!

Vardagen
Hemma på pojkrummet har han sparat tidningar med intervjuer och foton från tiden i London. Men tillbaka i Roma återgår livet till det vanliga igen.
- Jag spelar lite fotboll i Roma och pingis i Stenkyrka. Det är kul, säger en av Gotland och Sveriges just nu mest kända tolvåringar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om