Det vi säker vet är att det byggs rondeller som aldrig förr, och framförallt har det byggts mycket under de senaste åren. Något som hyllas av vissa och upprör andra.
– Vi har byggt en del på senare år. Det som byggts nu är sånt som vi har planerat 10-15 år tillbaka, säger Lennart Klintbom, trafikplanerare vid Region Gotland.
Den senast färdigställda cirkulationsplatsen, som de egentligen heter, blev klar under 2017 och ligger utmed Broväg i norra Visby.
LÄS MER: Han hoppas att rondellen är klar till sommaren
Lägligt placerad närmast Gotlands äldsta cirkulationsplats, "Norrgattrondellen", som byggdes på 60-talet. Men trots att det byggts flera cirkulationsplatser de senaste åren så finns det planer på ännu fler.
– Det mesta av det som varit planerat länge är byggt nu, men det finns några ställen till. Vi skulle ha byggt en vid Östra Hansegatan/Artillerigatan vid Radio Gotland. Den skulle varit byggd förra året men blev indragen. Det är en fyrvägskorsning där och i detaljplanen finns det plats för en mindre cirkulationsplats, säger Lennart Klintbom.
En annan korsning som ska bli rondell är Hangarvägen/Lummelundsväg, där det nu är en trevägskorsning.
– Sen finns cirkulationsplatsen vid Sandhedsvägen, vägen som går vid nya idrottshallen. Tanken att det ska gå en väg ska gå från befintlig cirkulationsplats vid Langs väg till nästa statliga väg öster ut 142:an. Det finns en avsättning i den nuvarande cirkulationen där, säger Lennart Klintbom.
Sanhedsvägen är alltså den väg som är tänkt att gå hela vägen från Vibblerondellen ut till väg 142, mot Stenkumla. När den blir klar blir det möjligen ännu en rondell utmed den vägen där den möter Vädursgatan.
– Det finns ingen detaljplan färdig ännu, men det blir förmodligen en där också, säger Lennart Klintbom.
LÄS MER: Så är planen för Visbys nya förbifart
Någon som välkomnar fler rondeller på Gotland är Anna Rönnle på NTF.
– Det är en otroligt smart uppfinning. Det omkommer väldigt sällan folk i en cirkulationsplats, säger Anna Rönnle.
– Man försöker bygga mer och mer situationer kring oss där vi inte kan dö eller skadas svårt. Eftersom vi människor har väldigt svårt att visa hänsyn och omdöme och fatta kloka beslut när vi är ute och kör bil.
Ur säkerhetssynpunkt är en cirkulationsplats mycket säkrare än till exempel en fyrvägskorsning. Även om några av vägarna har stopplikt eller väjningsplikt i korsningen.
– En krock där vi krockar med varandra i 90 graders vinkel, det är den värsta krock vi kan råka ut för. Men om man väl kör på någon i en cirkulationsplats så är det ingen klockren 90-gradare, utan man är på väg åt samma håll, säger Anna Rönnle.
Den andra stora anledningen till att cirkulationsplatser är bra är framkomligheten. Trafiken flyter bättre i en cirkulationsplats om alla gör som de ska.
– Gör du en smart planering av din körning behöver du inte stå still över huvud taget när du kommer till en cirkulationsplats. Lättar du på gasen, lyfter blicken och planerar bra så kan det vara så att du ökar hastigheten lite när du kommer fram för att smita in i en lucka istället för att stå still och börja om på ettan.
I frågan om hur och när man ska blinka i en rondell råder ofta diskussioner menar Anna Rönnle.
– Det finns en del som menar att man absolut inte ska blinka vänster innan en cirkulationsplats. Men om man tänker ett steg till. Kan du verkligen missförstå mig om jag blinkar vänster inför en cirkulationsplats? Man skapar inte problem, man löser problem. Ska jag till vänster, och det står något till höger som ska höger. Då kan de ju bara köra om de ser att jag tydligt visar att jag ska till vänster. Då är det bara för dem att rulla på. Om alla tog för vana att visa tydligt var de ska med placering och blinkers skulle det bli lättare. I lagen står det att tecken ska ges så länge det inte kan missförstås.