Knarrens resväg kartläggs med ljuskänslig teknik

- Jag fick den nästan! Kornknarrforskaren Henrik Ehrenberg var nära att fånga ännu en kornknarr med händerna. Just nu pågår ett forskningsprojekt på Gotland för att söka svar om knarrarnas flyttvägar.

Knarrljud. Henrik Ehrenberg håller fram högtalaren och ut över nejden strömmar kornknarrens typiska revirläte. Men både han och Ulf Ståhle fick vänta förgäves denna natt på fångst.Foto: Robert Gahnfelt

Knarrljud. Henrik Ehrenberg håller fram högtalaren och ut över nejden strömmar kornknarrens typiska revirläte. Men både han och Ulf Ståhle fick vänta förgäves denna natt på fångst.Foto: Robert Gahnfelt

Foto: Robert Gahnfelt

Rone2011-06-24 04:00

Platsen är myren norr om Rone. Mörker, månsken, 19 grader varmt och klockan går mot midnatt. Plötsligt börjar en kornknarr spela med sitt envisa "errp-errp" knappt tio meter bort.

Henrik Ehrenberg från Munka-Ljungby, sitter på huk i det halvmeterhöga gräset. Mellan benen har han en högtalare och från mp3-spelaren strömmar nu ljudet från en inspelad kornknarr. Han sitter böjd och pannlampan lyser rakt ner på marken. I de bästa av världar kommer knarren fram, så upphetsad över att ha fått en rival att han går rakt mot Henrik och när fågeln hamnar i lampans sken, fångar han pippin med bara händerna.

När GA var med en hel natt skrevs tyvärr bara misslyckade fångster i protokollet.

- Det blåser nog för mycket, var Henrik Ehrenbergs slutsats.


42 kornknarrar
Han ska under ett par veckor, tillsammans med Ulf Ståhle, Höganäs, fånga 42 kornknarrar. Förutom att de förses med en vanlig ring, fäster man också en liten manick på ena benet som registrerar solens upp- och nedgång. Tanken är att samma fåglar ska fångas igen nästa sommar, det vill säga de som överlevt den långa flygresan från Gotland till Afrika tur och retur. Då plockar man av utrustningen och tankar över informationen i en dator. Med hjälp av ljusdata kan man sedan kartlägga fåglarna flyttmönster; vilken väg de tar till Afrika, om de flyger korta eller längre sträckor i taget. Och om de kanske gör långa stopp på upp- eller nedresan.

- Väldigt lite är känt om kornknarrarna, berättar Henrik Ehrenberg. Fram till år 2000 hade 821 fåglar ringmärkts i Sverige under de 100 år som ringmärkning pågått i landet, men bara nio återfynd hade gjorts. Ett återfynd gjordes i Afrika, i Kongo.


Hektiskt liv
Kornknarren lever ett kort, farligt och hektiskt liv. Man räknar med att åtta av tio som flyttar från Sverige dör under flyttningen eller på övervintringsplatserna. Det innebär också att av de 42 som ska märkas på Gotland, kommer bara ett fåtal att återvända till spelplatserna. Och just dessa gäller det alltså få fatt i om precis ett år!

I skymningen fångas fåglarna med speciella nät med hjälp av inspelade ljud. Att knarrarna och därmed också fågelforskarna finns i åkerlandskapet, på äng och vall ofta, skulle kunna väcka en och annan som tar Henrik och Ulf för skattletare i lampans sken. Ännu har det inte hänt, men när GA var med blev det polisanmälan!

Någon tyckte att bilarna parkerats olämpligt och ringde polisen som i sin tur ringde hem till GA-reporterns sovande hustru. "Godkväll, det är från polisen. Vad gör er man på Ronemyren i natt?"

Det bör ha varit första gången som en polisman fått veta att en "mystisk" bil på myren skulle kopplas till pågående kornknarrforskning.

Kornknarren gynnades av uppodling på 1800-talet, men slåttermaskiner och tidigare slåtter har lett till kraftig tillbakagång för arten i hela Europa. De finner föda (insekter) och häckar i fuktiga slåttervallar som samtidigt blir en dödsfälla. Gotland hyser en tredjedel av landets kornknarrar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om