Janne Edmundsson är van att köra bil genom Europa och tog det lugnt på autobahn, även om kartor via GPS och mobiltelefon inte gick att få kontakt med.
Den som tar färjan till Rostock bör tänka på att man kliver i land långt från centrum. Från Überseehafen, som tar emot passagerarfartyg och stora mängder gods, är det mer än en mil till stadskärnan. Den som åker utan bil kan ta buss, med byte till spårvagn.
– Ska jag köra dig, frågar Janne Edmundsson från Lokrume, en av gotlänningarna på premiärturen från Visby.
Han berättar att han betalar 3 800 kronor för sig, bil och hytt, tur och retur, och att han ska vidare till Frankrike. Bara några minuter efter att vi lämnat bildäck är vi ute på autobahn. Farten är hög och snart kommer skyltar som upplyser om att vi är på väg mot Berlin. Att vända går inte, men Janne är lugnet självt.
– Det är som golf, man måste spela förbi hålet, säger han och hittar en infart mot Rostock Süd.
Med bara fem timmar innan färjan går tillbaka hem igen inser besökaren snabbt att Rostock kräver betydligt längre tid. Staden är den tolfte största när det gäller tyska turiststäder, med över två miljoner gästnätter per år. Att den ligger sju mil bakom järnridån, i före detta Östtyskland, gör att det finns mycket historia att se.
Rostock firar 800 år och är liksom Visby en typisk Hansestad, även om många byggnader bombades sönder under andra världskriget.
Militära vakttorn längs kusten, och guidade bussturer i tredje rikets fotspår, hör till det mörkare kapitlet.
– Rostock är väldigt vackert och den gamla stadsmuren är fantastisk, säger Philipp Noss i en skoaffär som har utförsäljning.
Strax utanför kan den som inte är höjdrädd för tre euro klättra upp i Krüpeliner Tor, en 54 meter hög tegelbyggnad från 1400-talet, med utsikt över staden.
Samtida med tornet är norra Europas första universitet. I dag är Universitätsplaz, en kort promenad därifrån, en trevlig plats att avnjuta en skummande Rostocker.
– Det är en typisk tysk öl, en ljus pilsner, säger Hermann Sannigen och berättar att det bara är knappt två timmar med bil till en annan av hans favoritstäder – Berlin.
Stämningen är gemytlig och människor är hjälpsamma på Universitätsplatz i centrala Rostock. Hermann Sannigen skålar i en typisk tysk ljus pilsner, på semester med sina vänner.
Rostock är en betydligt grönare stad, något som lockat Anette och Ullrich Piter från Frankfurt.
– Vi såg Hansalinjens färja komma in. Att åka till Gotland är väldigt attraktivt, säger de och visar Rostocks sevärdheter på en karta där Mariakyrkan är bästa upplevelse hittills.
Det gäller att hålla tungan rätt i mun om man ska köra bil från färjan in till Rostock. Ett avtag är lätt att missa och autobahn leder snart till Berlin.
När tiden börjar bli knapp att ta sig tillbaka till Überseehafen och färjan hem igen hjälper en vänlig tysk till att ringa efter taxi.
– Stadens hashtag är "Smilecity", säger han, men någon taxi dyker aldrig upp.
Utanför ett stort hotell rullar så äntligen chauffören Ralf in med sin bil. Snart är vi ute på autobahn igen.
– Freie fahrt, für mich, säger han och snart är taxin uppe i 170 kilometer i timmen och åker slalom mellan några långtradare.
Samtidigt som han kör berättar Ralf att många turister besöker stadens djurpark, mittemot stora fotbollsstadion.
– Djurparken klassades förra året som den bästa djurparken i Europa, men den är väldigt stor och besökarna behöver en eller två dagar.
Att det nu finns en fast förbindelse med Sverige tror han blir bra.
– I framtiden hoppas jag att färjan lägger till på Bornholm också, säger Ralf Major innan vi är framme vid kajen.
Flera bordershops finns i Rostock. Tre liter vodka i dunk kostar mindre än 300 kronor och för en liter 80-procentig Strohrom får man betala 250 kronor.
Efter incheckning finns en stund kvar att hinna besöka den närliggande bordershoppen. Ett gotländskt par har just fyllt bilen med öl, vin och sprit. På Easy Shop kostar tre liter vodka i dunk bara 280 kronor. Därefter är det dags att rulla på färjan, och påbörja den 14 timmar långa resan hem.
Att göra Rostock över dagen är ett sämre alternativ, Tyskland är värt mer än så.