Anna Yttergren växte upp i Etelhem men flyttade, som så många andra, från Gotland efter gymnasiet.
Hemvändarna
Av de som föddes på Gotland för 50 år sedan bor 62 procent på ön även i dag. 42 procent flyttade aldrig härifrån och 20 procent är hemvändare. Det visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Det gör Gotland till en av de hemvändartätaste kommunerna i landet – bara Varberg samt Årjäng i Värmland kommer före.
En som nyligen vände hem till ön – för andra gången – är 37-åriga Anna Yttergren. Tillsammans med sin sambo Josef Smedman och barnen Tyra, 5 år, och Leon, 9 månader, bosatte de sig i våras i Rute.
– Vi fick hemlängtan så fort vi flyttade härifrån förra gången, säger Josef Smedman.
Som så många andra gotlänningar lämnade Anna Yttergren, från Etelhem, Gotland direkt efter studenten. I över ett decennium flyttade hon fram och tillbaka mellan Stockholm, Göteborg, Malmö, Norge, London...
– Jag är en väldigt rastlös person och har aldrig känt mig riktigt hemma någonstans, konstaterar hon.
I yrket som hästskötare inom travvärlden har hela Europa varit hennes arbetsplats.
– Det är verkligen ett prestationsyrke, och jag gav allt. Jular på Gotland och midsommarfester med vänner var inte att tänka på.
I våras rullade de återigen av färjan med hemmet nedpackat i kartonger. Den här gången gick flyttlasset till släktgården i Rute, som de hyr av Annas syster Lotta Bogren på Puttersjaus gård. "Det var ett lätt beslut. Det svåraste var att säga till Tyra att hon skulle behöva lämna sina kompisar på förskolan", säger Josef Smedman.
Men så träffade hon som 30-åring Sundsvallsbon Josef Smedman och en längtan efter att rota sig föddes. Och i hennes mage växte Tyra vid den tiden, så då valde de att flytta till Gotland.
Varför inte Sundsvall?
– Visst, jag har min familj där uppe, men Gotland var självklart. Närheten till havet, stränderna, naturen och alla mysiga aktiviteter tilltalade oss som barnfamilj mer, säger Josef.
I tre år bodde de i en lägenhet i Visby. Sedan började rastlösheten spritta i kroppen igen och Josef fick ett jobberbjudande han inte kunde tacka nej till. Så flyttlasset gick tillbaka till Stockholm. Där bosatte de sig mitt i barnfamiljsidyllen, med ett stenkast till Tyras lekkamrater. Ändå kände Anna och Josef att de hade långt till allt. Som gravid i en pandemi blev den sociala biten än mer naggad.
– Det är konstigt, även om man har kompisar och familj där känner man sig mer isolerad i Stockholm, konstaterar Anna. En mening som de flesta hemvändande stockholms-gotlänningarna någon gång yttrat.
Så i våras rullade de återigen av färjan med hemmet nedpackat i kartonger. Den här gången gick flyttlasset till släktgården i Rute, som de hyr av Annas syster Lotta Bogren på Puttersjaus gård.
– Det var ett lätt beslut. Det svåraste var att säga till Tyra att hon skulle behöva lämna sina kompisar på förskolan, säger Josef.
Men karriären då?
– Att flytta hit var inte ett karriärdrag. Samtidigt måste man ta tid från karriären för att få tid till annat, som familjen, säger Josef, som just nu är pappaledig.
Det bästa med att flytta till Gotland är att det är kul att leka med kompisar och att bada i badhuset i Fårösund, säger snart 5-åriga Tyra Yttergren.
Anna och Josef är inte ensamma om att lämna huvudstaden. 2020 var första året i modern tid då fler valde att flytta från Stockholm, än till.
– Jag tror att det kommer att fortsätta så i några år till, fler kommer att jobba hemifrån. Men då gäller det att det byggs mer, och att bygglovshanteringen går snabbare, säger Josef.
De vill själva bygga nytt i Rute. När huset väl är på plats kan de rikta blicken mot nästa mål:
– Vi har en dröm om att starta eget på Gotland. Vi har pratat om allt från snustillverkning, till kafé, till camping. Vi ska bara hitta vår grej.
Och den här rotlösheten och rastlösheten?
– Nu vill vi hitta det vi vill göra resten av våra liv, säger Anna.