Gäddbestånden i Östersjön har minskat kraftigt sedan mitten på 1990-talet. Det vill organisationen Sportfiskarna ändra på. Därför jobbar de sedan ett tiotal år tillbaka med att återskapa våtmarker som gäddorna kan leka i, så kallade gäddfabriker. Dessutom föder de upp yngel som de sedan sätter ut i några av de tio gäddfabrikerna på ön.
– Vi försöker kicka igång miljöerna så att gäddorna ska präglas på området och återvända som vuxna. Sedan vill vi inte sätta ut gädda år efter år, utan vi hoppas att det ska komma naturligt i framtiden, säger Lars Vallin, projektledare på Sportfiskarna.
För att få fram gäddynglen fångas några få, lekande gäddor i fällor. Honorna kramas på rom och hanarna på mjölke och rommen befruktas. Därefter körs äggen till Uppsala universitets forskningsstation i Ar, där föreståndaren Gunilla Rosenqvist låter Sportfiskarna få låna kläckningsanläggningen. På stationen hjälper de också till med skötseln av rom och yngel. I år räknar Lars Vallin med att sätta ut mellan tre och fyra tusen små gäddor, men hur många som klarar sig är svårt att säga.
– Det är många faktorer som spelar in. De ska överleva första tiden, börja äta själva och växa. Sedan finns det andra faror som vattenkvalitet och predatorer, som spigg, säger Lars Vallin.
Men det verkar som om några av smågäddorna överlever. Provfiske vid ett par av utsättningsplatserna har gett åtminstone några gäddor som kan vara från tidigare utsättningar.
– I Spillings har vi inte sett en gädda när vi provfiskat efter att vi gjort en våtmark. Men sedan fick vi plötsligt åtta stycken när vi gjort en utsättning året innan, säger Lars Vallin, som också berättar att ett treårigt uppföljningsprojekt startar till hösten.
– Vi ska provfiska efter gädda och havsöring på några av de platser där vi har gjort åtgärder.
Att Sportfiskarna vill se ett ökat antal gäddor i Östersjön beror naturligtvis på att medlemmarna vill kunna fiska gädda. Men organisationen jobbar också med naturvård. Forskning har visat att rovfiskar har stor betydelse för vattenmiljön eftersom de minskar antalet småfisk. Det ger i sin tur mer utrymme för djurplankton som kan äta de alger och växtplankton som bidrar till igenväxningen av Östersjön.
– Vi kommer troligen fortsätta att jobba med att återskapa våtmarker. Vi är glada om det är bra för fisken, men det är inte alltid huvudsyftet, säger Lars Vallin.