Under torsdagen var representanter från Arbets- och miljömedicin, AMM, i Linköping på plats i Visby för att presentera resultaten från en ny miljöhälsorapport. Rapporten omfattar Gotland, Östergötland, Jönköping och Kalmar. Bland annat politiker och handläggare på länsstyrelsen och Region Gotland var på plats för att ta del av resultatet.
– Vi ville få en bättre bild av läget. För oss på länsstyrelsen som jobbar med miljöfrågar handlar det framför allt om att få ett underlag för hur vi ska prioritera olika miljöfrågor, säger Sofia Scholler, miljömålssamordnare på länsstyrelsen.
Omkring 70 procent av de svarande skattar sin hälsa som god. Yngre personer skattar generellt sin hälsa som bättre än äldre. På Gotland var det ingen ung, varken kvinna eller man, som skattade sin hälsa som dålig. Buller, strålning, föroreningar och andras tobaksrök är miljöfaktorer som anses påverka hälsan negativt. Bland gotlänningar är även inomhusmiljön ett problem.
– Det är anmärkningsvärt att 24 procent av gotlänningarna ser tecken på fukt och mögel i hemmet. Det är allvarligt, risken för astma för både vuxna och barn dubbleras, säger Bengt Ståhlbom, verksamhetschef vid AMM.
Cirka 13 procent av gotlänningarna besväras mycket eller väldigt mycket av buller i eller i närheten av bostaden, vilket är ungefär det samma som övriga län. Däremot är det nästan dubbelt så många kvinnor som män som svarar att de besväras av buller.
– Många kvinnor har svårt att sova på grund av trafikbuller, och förvånansvärt många störs av flygtrafik på Gotland. Om sömnen blir störd är det inte bra. Buller är en stressfaktor som kan leda till högt blodtryck och innebär även en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, säger Bengt Ståhlbom.
På Gotland är det 11 procent av befolkningen som röker dagligen, vilket är högst i landet. Man ser även en koppling mellan rökning och socioekonomiska förhållanden.
– De med lägre inkomst röker mer, och lågutbildade skattar sin hälsa sämre, säger Elisabeth Lindgren, specialistläkare och medförfattare till rapporten.
Hur ska rapporten användas vidare?
– Tanken är att informationen ska kunna användas vid detaljplaner, till exempel när man planerar nya bostadsområden, säger Bengt Ståhlbom.
– Också vid stadsplanering, till exempel när man planerar grönområden, eftersom vi ser att de som har tillgång till grönområden skattar sin hälsa högre, tillägger Helen Karlsson, på AMM.