Det är Astrid Lindgrens värld i Vimmerby som till sommaren lockar med nya miljöer från Bröderna Lejonhjärtas värld i ”sagornas och lägereldarnas tid”.
I den muromgärdade Törnrosdalen, översållad av rosor, byggs tolv hus, i närliggande Körsbärsdalen hittar man bland annat Ryttargården och Tulipagården.
Magisk igenkänning, förstås, för dem som kan sin Astrid Lindgren.
Lisa Lindkvists koppling till Gotland är stark, trots att hon aldrig bott på ön. Morfar heter Henry Lindkvist, känd som ”Stolpskottar’n” på Folkbladets ledarsida.
– Mamma Marianne flyttade från Gotland när hon var 18 och kom aldrig tillbaka. Nu bor hon, liksom min syster, i Norrköping, berättar Lisa.
Det är Lisa som fungerat som inredare till de hus som just nu, inför säsongen, uppförs i temaparken i Vimmerby.
Hennes teaterrutin är stor, sedan hon började i en barngrupp som sexåring. Hon är utbildad teaterpedagog och har arbetat som skådespelare i flera år.
De senaste fem åren har hon fungerat som regissör på teatrar runt om i Sverige.
Lisa bor i Stockholm, i en etta (”Jag är ändå nästan aldrig hemma”), men tillbringar just nu all tid i Vimmerby.
Hon har skrivit sommarens Bröderna Lejonhjärta-föreställning till ensemblen bestående av 31 människor, åtta duvor, fyra hästar och en drake.
Innan dess har hon inrett husen i Törnrosdalen och Körsbärsdalen:
– Jag har åkt runt på loppisar och antikaffärer och köpt saker.
Är du en shoppande människa, rent privat?
– Verkligen inte. Jag är extremt återhållsam, är inte mycket för prylar. Men det här har verkligen varit kul.
Projektet, som i sin helhet går lös på 75 miljoner, har slukat Lisa Lindkvist helt.
– Det är en ganska mörk berättelse med stora ämnen som död, mod, ondska, kärlek och till och med självmord, berättar Lisa och citerar också Astrid Lindgrens ord:
”Man ska inte skrämma barn till ångest, men de behöver likaväl som en vuxen uppröras av konst.”.
Under arbetet har Lisa Lindkvist varit del av en idégrupp som bland annat varit på studiebesök i Visby. Ringmuren, de tjärade husen, taken, ruinerna, allt det gotländska sätter spår i den miljö som nu uppförs i Vimmerby.
Gruppen fick hjälp med guidning till relevanta platser av arkitekten, tillika kusinen, Anna Lindkvist Hegardt.
– Det var så givet att åka dit, jag har spenderat alla jul- och sommarlov och senare semestrar på ön och funderar på att flytta dit, säger hon.