Tillsammans med Klinteborna själva har Region Gotland tagit fram ett program för Klintehamn. Det är ingen juridiskt bindande översiktsplan, utan snarare en färdväg för hur samhället skulle kunna utvecklas under de kommande decennierna.
”Program Klintehamn 2030” har nyligen gått ut på remiss och i kväll presenteras det på ett möte på Rondo i Klintehamn.
Klintehamn har tuffa år bakom sig med många nedläggningar. Sedan arbetet inleddes har flera nysatsningar gjort att samhället har fått luft under vingarna igen.
– Nu har vi har gjort ett förslag som kan ge ännu bättre spinn i samhället om politiker, entreprenörer och Klintebor hänger med, säger Christian Björkman, som är fysisk planerare på samhällsbyggnadsförvaltningen.
Hållbarhet är ledordet i programmet. Ekologisk hållbarhet, förstås, och med den som draghjälp ska samhället också bli mer socialt och ekonomiskt hållbart.
Allt hänger ihop, förklarar Christian Björkman:
– Fokuserar man på gröna värden och lyfter fram växtlighet och vattendrag så trivs folk. Då stiger fastighetspriserna och då kan samhället locka till sig exploatörer.
Christian Björkman tar oss med till det samhälle som Klintehamn skulle kunna vara år 2030 om planen går igenom och om framtidens politiker och Klintebor håller fast vid den.
Han visar oss ett Klintehamn där Robbjänsån har fått en central roll. Den slingrar sig fram genom samhället på ett nytt sätt och de nya neandrarna är inte bara vackra, utan fångar också upp näringsämnen innan vattnet rinner ut i Klinteviken.
Här har det också blivit lättare att ta sig ut till Klintehamns härliga omgivningar: Vivesholm, Klinteberget och hamnen. Och vill man åka skridsko eller uppleva fågellivet i viken tar man sig lätt fram på en spång längs stranden.
Gatulivet har fått ett uppsving. Det beror delvis på att det har byggts nya bostäder och att invånarantalet har ökat. Men i framtidens Klintehamn har bilen också fått maka på sig, till förmån för fotgängare och cyklister.
– När vi tittat på vad som gör Klintehamn till en attraktiv plats handlar det mycket om sociala värden. Satsar man på ekologiska aspekter och trafiksäkerhet så får man ut fler människor i gaturummet och det gör att folk blir lite gladare, säger Christian Björkman.
Klintehamn har en stor godshamn. Dessutom planerar företaget SMA ett kalkbrott uppåt Klinteberget. Eftersom det ännu inte finns någon formell ansökan från SMA tar programmet inte hänsyn till det planerade brottet, men Christian Björkman konstaterar att verksamheten i hamnen kan bli en utmaning:
– Det är viktigt att hamnens tillstånd inte lägger locket på för övriga näringsgrenar i Klintehamn, säger han.
Men rätt förvaltat tror Christian Björkman att Klintehamn kan bli ett samhälle som både lockar företagare och turister:
– Vi ser en ort som vilar ekonomiskt på den godshantering och de arbetstillfällen som finns i hamnen, men också på en upplevelsebaserad turism som lockar fågelskådare och kitesurfare och andra aktiva besökare från vår till höst.