På Gotland finns sedan tidigare tio utvecklingsbolag, och nu är ytterligare tre på gång. Ett i Ljugarn, ett i Fårösund och ett i Stenkyrka.
– Man har sett med de utvecklingsbolag som finns att det är en transparant organisationsform. Har man något på gång är det ett bra sätt att samla fler krafter och få mer styrka och stadga, säger Kristina Olsson, ordförande för Gubis, Gotländska utvecklingsbolag i samverkan.
Hon berättar att den vanligaste orsaken till att folk beslutar att gå samman och bilda bolag är att en fastighet på orten går till försäljning.
– Det kan vara en skola eller en prästgård, som är fallet i Stenkyrka nu. Något som förenar och skapar känslan "det här måste vi ta tag i", säger Kristina Olsson.
För utvecklingsbolaget som är på gång att startas i Fårösund var det inte någon enskild händelse som gjorde att ortsborna beslutade att gå samman, berättar kassör och Fårösundsbon Lars Elfström. I stället började tanken födas efter ett besök av Region Gotland där framtidens behov i Fårösund diskuterades.
– Jag och min granne Arne Eklund funderade en del kring det men kom fram till att det händer inget så länge bara vi sitter och pratar. Vi träffade ett 25-tal entreprenörer och privatpersoner som alla tyckte att vi måste göra något, säger Lars Elfström.
Sagt och gjort. Lars och de andra tog över en gammal intresseförening som redan fanns, "Utveckling på norra Gotland", och är på god väg mot att starta bolag.
– Just nu håller vi på och skapar en vision för vad det är vi vill med Fårösund i framtiden, säger Lars Elfström, och fortsätter:
– Det handlar om hur vi kan göra Fårösund attraktivare för oss som bor där, för företagarna och för turister. Gör vi ingenting åt befolkningsutvecklingen på norr ser vi bara ut att bli ett stort gäng pensionärer kvar.
Att Gotland har så pass många utvecklingsbolag på liten yta skapar intresse i övriga landet, berättar Kristina Olsson.
– Det är jätteroligt och hyfsat unikt att så många samlas på samma ställe, säger hon.
Lars Elfström tror att nu när det blir många utvecklingsbolag kan de få inflytande och förhandlingsmöjligheter med regionen.
– Jag tror att det är ett nytt sätt att driva samhällsutveckling på. Om vi alla ställer krav måste regionen hitta ett bra sätt att jobba med föreningar. Vi har en jättespännande framtid om det görs på rätt sätt.