Spannmål för miljoner i sjön
En fjärdedel av den gotländska höstsådden kan ha gått förlorad i vinter. Spannmål för mer än fem miljoner kronor, rätt i sjön. Tomas Pettersson fann sig plötsligt stå mitt i en sjö, vid Stenhuse gård i Sanda. Ändå är han lugn.– Allt kommer i tid. Nästan.
På gång. Jordgubbarna har klarat sig bra i vinter.
Foto: Rolf Jönsson
- Snömögel. Jag vet rakt inte hur jag ska göra. Om jag ska så i fläckarna eller plöja om och så nytt. Gödningen är i och för sig billig, men... Naj, jag måste nog ringa Lantmännen för rådgivning.
Där är Arne Nyroth distriktschef. Han är klart bekymrad.
- Det ser inte bra ut. Vintern har varit tuff mot höstsådden. Rapsen ser fin ut, men det är också det enda.
Det har helt enkelt varit för mycket snö, för länge, på otjälad mark.
- Nu när snön töat och det ska börja växa... det är mycket ruttet. Jag är rädd för att upp till 25 procent är dålig.
På Gotland odlas ungefär 34 000 hektar spannmål. Drygt hälften är höstsådd. Varje hektar kostar, lågt räknat, 600 kronor att så. Skörden är värd lika mycket.
Om Arne Nyroth har rätt har den långa och hårda vintern tagit spannmål för minst fem miljoner - plus allt bortkastat arbete. I höst kan det dessutom bli brist på foderspannmål på ön.
Vad ska då Per Österlund och andra drabbade göra, tycker Arne Nyroth?
- Det visar sig den närmsta veckan om det grönskar eller försvinner. Blir det inget hoppas jag man harvar upp och sår vårsådd eller oljeväxter. Samtidigt finns risken att folk, eftersom det är dåliga spannmålspriser, lägger marken i träda och kanske sår höstraps i augusti.
Det vore synd, tycker Arne Nyroth. Dels för att det kan bidra till foderbrist, dels för att han tror spannmålspriserna kan gå upp i höst.
- Många har otur med sådden. Då gäller det att vara med på tåget.
Sjötomt i Sanda
En halvmil söder om Per Österdals snömögel blickar grönsaksodlaren Tomas Pettersson ut över de vattensjuka marker som plötsligt gjort Stenhuse gård till sjötomt, mitt i Sanda. Han ser dock inte särskilt bekymrad ut.
- Nja. Sparrisen blir väl en tio dagar försenad, inte mer. I fjol åt vi den första på långfredagen. I år blir det nog kring den 20 april.
Gubbar i maj
Sparrisen står på lite högre och torrare mark. Bortom den breder rad efter rad av jordgubbsplantor ut sig. Vid de tidigaste sorterna är det torrt och bland fjolårets mörkare blad syns spröd grönska. Nytillväxt.
Runt 90 procent av 120 000 liter säljs på ön - och där väntas inga förseningar. Tvärtom. Tack vare odlingsknep som väv, tunnlar och plastlister, tror Tomas Pettersson på några hett eftertraktade liter redan till årets Primörpremiär, den 21-14 maj.
Dess samordnare Liza Vikström konstaterar att för det kulinariska arrangemanget så är den lite försenade våren bara bra.
- I vanliga fall är kajpen borta och sparrisen nästan slut till Primörpremiären. Nu borde det bli perfekt!
Så jobbar vi med nyheter