I december 2021 inkom Region Gotland med en ansökan om dispens från biotopskyddet för fem stenmurar och två diken. Anledningen var ett större VA-projekt som skulle innebära grävarbeten och schaktningar i Västergarn och Sanda, och i samband med detta skulle dessa murar och diken kunna skadas.
När Länsstyrelsen gjorde ett platsbesök den 9 februari i år för att bilda sig en uppfattning kring om de aktuella murarna och dikena uppnår kriterierna för biotopskydd så upptäckte man dock att den entreprenör som regionen upphandlat inte hade inväntat någon beviljad dispens.
– När mina handläggare åkte dit för att kontrollera dikena så upptäckte de att de arbeten som regionen sökt dispens för redan var utförda. I efterhand har vi även kunnat konstatera att både murar och diken omfattas av biotopskydd, säger Anna-Lena Fritz, chef för naturvårdsenheten på Länsstyrelsen på Gotland.
I ett föreläggande som länsstyrelsen skickade till regionen i mars i år står bland annat att läsa att arbetet orsakat kraftiga körskador på marken, samt att borttagandet av stenmurar är olagligt då dispens saknats.
I föreläggandet kräver man även att regionen ska återställa de åtgärder som utförs på sju fastigheter i Västergarn och Sanda. Det innebär bland annat att stenmurar som rivits ner och de diken som skadats ska återställas till ursprungligt skick. Även en uppställningsplats på fastigheten Sanda Sandgårde 1:46 ska återställas, och allt detta återställningsarbete ska vara gjort senast två månader efter VA-projektet har avslutats.
– Jag kan inte uttala mig om det här ärendet specifikt, men generellt sett så skickar man ett föreläggande om återställande, och om inte det blir gjort så kan vi förena ytterligare ett föreläggande med vite, säger Anna-Lena Fritz.
Det är dock inte bara det faktum att entreprenören rivit murar och skadat diken utan dispens som gör ärendet anmärkningsvärt. Nämnda uppställningsplats, eller depå, där det bland annat finns maskiner, bodar och grus- och jordupplag, har nämligen uppförts utan bygglov. Något som skapat frustration och irritation bland grannarna till den fastighet där depån finns.
– Först hävdade regionen att det här inte var bygglovspliktigt, men nu har de krupit till korset flera månader senare och insett att det var det, säger Johannes Harlevi, vars fastighet ligger precis intill entreprenörens depå.
Han berättar att det dammar och bullrar kraftigt från depån, vilket påverkar framförallt utomhusmiljön på hans fastighet.
– Att ha en byggdepå där det pågår verksamhet och körs maskiner i sin absoluta närhet är givetvis inte speciellt roligt, och det blir till exempel inte lika trevligt att vistas i trädgården. Hade de sökt och fått bygglov så hade jag ju fått ta det, då hade det varit fine. Men i och med att de inte ens gjort en ansökan så har det inte heller funnits något för mig som granne att reagera på.
Med anledning av att man uppfört depån utan bygglov så har nu miljö- och byggnämnden utfärdat ett lovföreläggande till entreprenören om att söka bygglov i efterhand.
Den tjänsteman på teknikförvaltningen som varit projektledare för VA-arbetet från starten har nyligen lämnat sin tjänst. Enhetschefen Torbjörn Ihse säger till GT att han i dagsläget är för dåligt insatt i ärendet för att ge någon kommentar kring vad som gått fel.