I våras presenterades en analys av serviceutbudet på ön för politikerna i regionstyrelsen. Den var utförd av konsultföretaget Sweco på uppdrag av regionen. De har bland annat tittat på tillgängligheten till skolor, förskolor, äldreomsorg, bibliotek, vårdcentraler, hälso- och sjukvård och ungdomsgårdar. Men även kartlagt förekomsten av livsmedelsbutiker och tankställen och hur lång tid det tar att resa till olika former av service.
I analysen konstateras att tillgängligheten till service är hög, eller mycket hög.
Nu ska servicen ses över, bland annat utifrån befolkningsstatistik för att se vilka behov som finns framöver men enligt direktivet även för att minska kostnaderna.
I mitten av november ska ledningskontoret ha ett förslag som ligger till grund för det beslut som ska tas av politikerna i regionstyrelsen i december.
– Vi kommer inte att föreslå en ny skolorganisation eller var det ska finnas vårdcentraler. Vårt uppdrag är att ta fram en grundidé, som en bottenplatta kan man säga. Utifrån denna ska respektive nämnd så småningom ta beslut inom sitt område, säger Stefan Persson, näringslivschef i regionen.
Eftersom översynen av serviceutbudet ingår i regionens besparingsarbete så ska gotlänningarna nog inte räkna med att servicen kommer att utökas, menar han.
– Men ambitionen är att människor ska vilja och kunna bo och leva på hela Gotland och ha tillgång till en skälig service, säger Stefan Persson.
Enligt den regionala utvecklingsplanen, RUP, som också finns som grund för det arbete som nu görs, behöver olika områden för stad och land förstärkas för att utveckla hela Gotland. Målet är att öka befolkningen, göra landsbygden till en kreativ miljö för företagare, boende och turism. Hemse, Slite, Burgsvik, Klintehamn, Lärbro, Fårösund, Roma och Katthammarsvik bör utvecklas som serviceorter för att förstärka landsbygden, står det bland annat. Samt att en utveckling av kollektivtrafiken är en av de viktigaste faktorerna för att hela det gotländska samhället ska kunna utvecklas hållbart.
I Swecos rapport framhålls att åldersgruppen 76-85 år mellan 2015 och 2025 kommer att ha ökat med över 50 procent, de ännu äldre med drygt 24 procent vilket sannolikt innebär ökat behov av äldreomsorg, fler besök på vårdcentraler och ökat utnyttjande av andra tjänster över hela ön.
Var det går att spara pengar på den kommunala servicen får vi kanske svar på nästa år.