Längs med Siglajvs kvior som mittemot Silte medeltidskyrka löper ner till sjön finns två mycket gamla lammgift. Det ena var på sin ursprungliga plats ett russgift – öns sista – och är en byggnad av enklast möjliga slag, med taket direkt mot marken.
Havdhems hembygdsförening planerar att lägga om agtaken på de båda kulturhistoriska giften. Chab arkeologi & byggnadsvård är inkopplat för antikvarisk medverkan. Det var under ett besök med anledning av det som Peter d´ Agnan och Niklas Eriksson, docent i marinarkeologi vid Stockholms universitet, gjorde noteringar som Peter d´Agnan betecknar som mycket spännande:
– Det har funnits uppgifter om att lammgiftens nederdel skulle ha varit uppbyggd av vrakvirke. Det fanns mycket riktigt enstaka bordplank av furu i konstruktionen. Men det virke av grov ek som också fanns kommer inte från en båt, berättar han.
Hans teori är att det i stället har återanvänts från någon medeltida träbyggnad – och då ligger det nära till hans att tänka sig att det kan röra sig om den stavkyrka i trä som föregick den medeltida stenkyrka som nu står i Silte.
– Hittills har tidigare inga trärester ovan jord påträffats från stavkyrkan, men spår av den finns, bland annat i form av avtryck i putsen på kyrkan. Man byggde stenkyrkans kor mot den äldre stavkyrkans långhus, säger Peter d´Agnan.
Hans alternativa förklaring är att det kan vara virke från en medeltida gård i trä:
– Vilket i så fall är precis lika sensationellt, fortsätter han.
Det som leder honom att tro att virket kan komma från en mycket gammal träbyggnad är de många tydliga yxmärkena efter så kallad sprätthuggning. Enligt Peter d´Agnan var det verktyg och metoder som övergavs redan under 1300-1400-talet.
– Visst kan det ha förekommit senare, men det förefaller osannolikt. Den grova eken kan komma från en bindbjälke i en takstol, för det finns laxfästen med dymlingshål i virket.
Också i den andra giften fanns två delar av samma virke.
Fyndet är rapporterat till Länsstyrelsen. Det är köbildning för att få nya fynd analyserade, ansökningarna överstiger de tillgängliga medlen flerfaldigt. Men Peter d´Agnan hoppas nu att Silte-fynden ska bli föremål för dendrokronologisk datering, alltså åldersbestämning där årsringarna i träet kan visa både grodd- och fällningsår.