I somras rapporterade Peter d´Agnan från Chab arkeologi och byggnadsvård AB om intressanta iakttagelser vid ett av de båda mycket gamla lambgiften som finns vid Siglajvs kvior, Silte.
Huggmärkena i virket i den nedre delen i ett av lambgiften föreföll att komma från så kallad sprätthuggning, där små bitar slits av längs med en stock, en metod som kom ur bruk efter 13-1400-talen. Känt är att orten haft en stavkyrka i trä, spår finns, dock inga kända trärester. Den var en föregångare till Siltes medeltida stenkyrka, vars kor byggdes mot den äldre stavkyrkans långhus. Så teorin efter upptäckten av huggmärkena gick ut på att virket kunde ha kommit från den – eller någon annan medeltida träbyggnad.
Men nu har Peter d´Agnan rapporterat på Facebooksidan ”Hemse” att den dendrokronologiska analys, undersökning av årsringarnas tillväxt, som utförts gett ett annat resultat. Lunds universitet har i analysen fastställt fällningsåret till 1749-1750. Behuggningen liknade visserligen sprätthuggning, men var utförd på tvären. Den tekniken kallas diagonalhuggning, fanns också på medeltiden, men var i bruk fram till 1700-1800-talen, enligt d´Agnans inlägg, där han skriver att det inte finns så mycket kunskap om metoden i fråga.
”Inte lika exalterande” som fynd av en medeltida stavkyrka, men ändå ett värdefullt bidrag till vetenskapen, avslutar han sin rapport på den offentliga Facebook-gruppens sida.