– Det har varit en uppgång av sjukskrivningarna generellt sedan 2010, men det är de psykiatriska diagnoserna som har ökat mest relativt sett, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.
För sex år sedan var 159 gotlänningar sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa, de utgjorde då 25 procent av sjukskrivningsärendena. Under årets andra kvartal hade den andelen ökat till 38,4 procent och 328 personer var sjukskrivna för någon form av psykiatrisk diagnos.
– Det är mångfacetterat så det finns ingen enkel förklaring varken på samhällsnivå eller för en enskild individ, säger Ulrik Lidwall.
I Försäkringskassans analyser finns det dock några saker som utmärker sig. En stor andel av de sjukskrivna arbetar inom hälso- och sjukvård, omsorg och barnomsorg. Enligt Ulrik Lindwall är det också en förklaring till varför fler kvinnor än män sjukskrivs, eftersom det är kvinnodominerade yrken.
– Det är en delförklaring till att sjukfrånvaron ökar bland kvinnor. Men män som har de jobben påverkas på samma sätt, så det är ingen skillnad på reaktionen bland män och kvinnor, säger han och fortsätter:
– Det handlar om arbetsbelastning och arbetsförhållanden.
Några av de vanligaste diagnoserna är utmattningssyndrom, akut stressreaktion och depression. Orsakerna kan Ulrik Lidwall mest spekulera i.
– Vi lever i ett samhälle som är ganska annorlunda och har förändrats snabbt med den nya informationsteknologin och det är högre tempo i mångas liv.
Regeringen har som mål att Sverige 2020 ska ha ett sjuktal på 9 dagar om året. Nu ligger det på 10,6, men på Gotland var det bara 9,3 i september månad. På Gotland är det också en lägre andel, 38 procent, än i riket, 45 procent, som är sjukskrivna för psykiatriska diagnoser. Högst andel, 51 procent, har Dalarnas län.
– Nu var det Dalarna som stack ut och hade ganska högt, men det är lite svårt att veta vad de här skillnaderna beror på, säger Ulrik Lidwall.
Även om andelen som sjukskrivs för psykisk ohälsa ökar över tid har det totala sjukpenningtalet minskat något hittills i år.
– Sjukskrivningarna brukar variera över tid och det har de brukat göra i ungefär femårscykler. Det är egentligen inte så konstigt att de gör det. Sedan har tillämpningen av regelverket blivit mer åtstramat, säger Ulrik Lidwall.
Försäkringskassans egna rapporter visar också att avslagen på sjukpenningsansökan har ökat och är tre gånger så hög som när den var som lägst, år 2014.
Prognosen för att regeringens mål ska nås ser god ut, enligt statistik, men det krävs åtgärder, tror han.
– Om man ska ta de bakomliggande förklaringarna på allvar, så är ju frågan om det har blivit så mycket bättre i arbetslivet eller med jämställdheten? Där tror jag nog att samhället måste fortsätta att arbeta med de frågorna, så att vi inte får en ny uppgång om ett antal år, säger han.