Per Lindskog gick i pension förra hösten, efter att i flera omgångar varit tillförordnad som Region Gotlands högst uppsatte tjänsteman. Under sina år som regiondirektör var han, bland mycket annat, med om att rekrytera den nuvarande hälso- och sjukvårdsdirektören och om att formulera det sparpaket som regionen alltjämt arbetar efter.
LÄS MER: Per Lindskogs insändare i sin helhet
Efter bara ett halvt års pensionärstillvaro fick han svårigheter att svälja. Besök på vårdcentralen, remiss till sjukhuset. Beskedet: Cancer i matstrupen. Plågsam behandling med strålning och cellgifter.
– Från att ha styrt och ställt såg jag nu vården som en rädd liten skit, säger Per Lindskog.
För en och en halv månad sedan genomfördes operationen. Det går nu åt rätt håll, med stöd från hustrun Ann-Sofi, men sondmatning krävs för att inte Per ska tappa ännu fler än de tio kilon han redan gått ner som en följd av sjukdomen. Men han vägrar att bli tyckt synd om och i en insändare han skrivit om vården handlar budskapet om något helt annat.
– Jag tycker man ska vara försiktig när man debatterar sjukvården på Gotland. Jag tycker illa om när den nuvarande politiska oppositionen använder underskott i vården som ett politiskt slagträ. Och den nuvarande majoriteten agerade likadant när de var i opposition.
– Detta leder inte till något gott, man skrämmer upp folk med en bild av vården som inte stämmer. Jag menar att mycket fungerar alldeles utmärkt inom vården på Gotland, fortsätter Per Lindskog.
Han framhåller att en åldrande befolkning och medicinsk teknisk utveckling driver på kostnaderna, så oavsett färg kvarstår problemen för politikerna när vårdkostnaderna ska tacklas.
Hälso- och sjukvårdsnämnder, på Gotland och många andra ställen, lyckas sällan hålla budget. Är de konstant underbudgeterade?
– Det är för enkelt att säga så. Kostnadsproblemen är reella. Men det hjälper sannerligen inte att idiotförklara den politiska ledningen.
Hade Gotland varit i ett bättre läge i en storregion med Stockholm?
– Kortsiktigt, inte alls, med tanke på problemen som Storstockholmsregionen har. Långsiktigt tror jag ändå att Gotland är en för liten enhet. Men samarbetet mellan primärvården och specialistvården fungerar bra, det är i alla fall mitt bestämda intryck efter det jag varit med om.
lasse.linusson@gotlandstidningar.se
Läs Per Lindskogs insändare på sidan 16.