Små högar av fint träpulver skvallrar om den pågående aktiviteten i Burmeisterska husets antika golvbrädor. Men sedan studenter och lärare vid Uppsala universitet Campus Gotland påtalat problemet har ägaren Region Gotland installerat klimatanläggning för att rädda den historiska byggnaden. Det har minskat angreppen markant.
– Håller man sig under 65 procents relativ fuktighet är det säkert både för mögel och skadeinsekter, säger Tor Broström.
Han är professor i kulturvård vid Campus Gotland och varnar för att trägnagande insektslarver gynnas av klimatförändringar.
– Tittar vi på prognoserna på 50 till 100 års sikt blir de varmare och fuktigare perioderna längre. Det är förutsättningar för trägnagande insekter, som får längre perioder att vara aktiva, säger Tor Broström.
Att ha koll på angreppen, som förväntas öka, och sätta in tidiga insatser för att minska fukten är effektivt, menar Tor Broström.
– Jag har ett sommarhus på Fårö och där ser man tydligt att det blir spår av maskmjöl när det blir fuktigt. Och husbocken hör man, säger han och skrapar med nageln mot bordsskivan för att härma ljudet.
Tor Broström har investerat i en avfuktare.
– Det handlar om att förkorta livssäsongen för insekterna, säger han.
Petra Eriksson är byggnadsantikvarie och doktorand vid Campus Gotland. Hon råder öns fastighetsägare att vara uppmärksamma och att arbeta förebyggande.
– Se till att det är tätt uppifrån med täta tak och nerifrån med en torr grund, säger hon.
Estniska och tyska experter på trägnagande insekter besökte för ett par år sedan Gotland, i en större studie kring angrepp i kulturbyggnader på öar i Baltikum. Trots att angrepp är vanliga saknas en samlad bild.
– Det finns ingen som har övergripande koll på kyrkobyggnader och kulturhus i Sverige, säger Tor Broström och jämför med Norge.
Han och en kollega från Campus Gotland ingår i ett femårigt projekt, tillsammans med norska riksantikvarien.
– Från varje kyrka på Gotland skulle man till exempel varje månad kunna rapportera in insektsangrepp till Riksantikvarieämbetet. De borde se till att man har en övergripande nationell övervakning av klimatförändringarnas faktiska effekter, säger han.
På Riksantikvarieämbetet i Visby jobbar man redan, enligt Therese Sonehag, utredare i klimat- och energifrågor, sedan flera år med frågan. En handlingsplan för klimatförändringar, där trägnagande insekter ingår, har tagits fram. Pengar satsas också på forskning kring skadedjursproblematik och myndigheten är tillsammans med riksantikvarien med i ett treårigt samverkansprojekt med Skottland.
– Det är viktigt att ersätta material och ta hand om husen med täta intervall. Det ligger på fastighetsägaren, och vi kan förmedla kunskaperna och via länsstyrelsen finns kulturmedelsanslag att söka, säger Therese Sonehag.