Sedan skejthallen på Broväg öppnade har många barn och ungdomar kommit för att lära sig åka, men det har inte funnits möjlighet till regelbunden coachning. Tills nu, vill säga. En dag dök Vance Hoskin som flyttat till Gotland från Nya Zeeland upp i hallen – under de senaste veckorna har de första tränarledda passen hållits.
– Jag höll den här typen av lektioner i Nya Zeeland med, så det är inget nytt för mig. Jag är också utbildad som ungdomsledare och hade tidigare ett företag som gjorde precis det här, säger Vance Hoskin.
Han har sin bakgrund inom den mer organiserade idrotten och gick på fotbollsgymnasium på hemön, där rugby annars är den största idrotten.
– Jag är en bättre fotbollsspelare än skateboardåkare och spelade på semiprofessionell nivå när jag var yngre. Men när jag kom till den nivån så var det som att det roliga försvunnit. Det var egentligen samma sak med skateboard, när idrottandet blir ett yrke så är det inte samma sak längre, säger Vance Hoskin.
Han spelade i Nya Zeelands Central League så sent som 2017, vilket ungefär motsvarar svensk division 1-nivå. Lokaltidningen Taranaki daily news uppmärksammade också att organisationen YMCA (motsvarar KFUM i Sverige) prisat hans insatser som ungdomsledare.
Efter en hemgjord annons på Facebook har lektionerna i skatehallen i Visby lockat intresserade.
– Jag har några sommargrannar som tog med mig hit, vi körde på höstlovet. Jag går på hockey och fotboll. Förut var hockey roligast, men nu är det här roligare, säger Norton Leissner, 9 år.
Att det är engelska som gäller på träningspassen är inget hinder.
– Jag kan engelska. Min kompis började med skateboard och då ville jag vara med. Jag går också på fäktning, säger Nils Fohiln, 11 år.
De nya coronarestriktionerna innebär att max nio personer under 15 år samt en vuxen får vistas i skejthallen. Lektionerna kan alltså fortsätta trots rådande läge. Föräldrarna betalar drygt 100 kronor per tillfälle, pengar som tillfaller Gotlands skateboardförening.
Gotland har länge varit en periferi i skateboardsammanhang. Äventyraren Pierre Näsman var en av pionjärerna på 1970-talet, men det dröjde fram till sent 90-tal och den tredje vågen av skateboard innan någon form av organiserat skejtande fanns på ön. Då med Eddie Twardomanski (fd. Lindkvist) som den stora stjärnan. Den nya föreningen har haft sin verksamhet igång under fem år.