I en enkät ur Sveriges kommuner och landstings (SKL) ekonomirapport 2018 svarar var tredje ekonomichef på landets kommuner att de tror att man kommer behöva se över skattesatsen i kommunen. Enligt SKL är den stora orsaken den demografiska utvecklingen i landet, det vill säga att vi blir allt äldre och att de stora barnkullarna på 1940-talet inom de närmsta åren visar sig i fler personer som kräver omsorg i form av bland annat äldreboenden och vårdcentraler.
Region Gotlands ekonomidirektör Åsa Högberg vill inte uttala sig om ifall Gotland direkt är i behov av en justering av skattesatsen, men menar att det kan bli nödvändigt om inte andra åtgärder täcker kostnaderna.
– Jag siar inte om vi kommer ha behov av att höja skatten eller inte, för det beror på hur man kommer att utnyttja de medel man har. Jag skulle inte svara varken ja eller nej på frågan om en justering. Men med den demografiska utveckling vi har och det välfärdsbehov som vi ser framåt på ön så är det klart att vi kommer behöva öka intäkterna, och då är ju skattesatsen en del av det. Så utifrån dagsläget, ja, vi skulle säkert behöva en höjning, men frågan är om det kommer att bli så. Det beror också på vad staten gör, om de generella statsbidragen höjs.
Hon är säker på att det kommer krävas en skattehöjning på Gotland om regionen inte klarar att på andra sätt finansiera ett ökat behov av välfärdstjänster.
– Vi vet inte framöver om välfärden kommer finansieras på andra sätt. Givet det system vi har i dag och givet att vi inte skulle kunna minska kostnaderna i samma utsträckning som demografin kräver ökade insatser, då kommer vi vara tvungna att höja skatten, säger Åsa Högberg.
Hon understryker att hennes uppdrag som ekonomidirektör är att redovisa hur ekonomin ser ut och att skattesatsens utseende helt och hållet är en fråga för politikerna att avgöra.
Skattesatsen på Gotland är i dag 33,60 kronor. Sist det gjordes en justering var 2014 och då med en höjning på 50 öre på varje intjänad hundralapp.
Region Gotlands ekonomi befinner sig just nu i balans de två närmsta åren, men därefter ser det ut att ligga på minus, enligt Åsa Högberg.
– Utifrån budgeten så har 2019 och 2020 ett positivt resultat med planen som finns i dag, men 2021 har vi ett negativt resultat i budgeten. Och det får vi inte ha, så där kommer det behövas åtgärder framåt. Så någon balans är det inte utifrån våra finansiella mål, som är att det ska finnas 2 procent på sista raden i budgeten. Det innebär ett överskott på ungefär 100 miljoner, säger Åsa Högberg.
