Klockan 12.12 fredagen 6 maj kommer larmet om en mindre markbrand vid en gård i Vänge. Av larmsamtalet framgår att en yta om 20 gånger 20 meter brinner.
Räddningstjänstens stationer i Kräklingbo och Dalhem larmas men när personalen kommer fram omfattar branden redan en yta på 300 gånger 100 meter, och styrkan begär ut tankbil från Visby.
Enligt rutin när flera brandstationer rycker ut ska även vakthavande befäl från Visby larmas, men det missas inledningsvis och befälets ankomst till brandplatsen försenas med 20–30 minuter.
Under färden till Vänge kallar han på ytterligare förstärkning när han fått klart för sig att branden sprider sig mot ett kalhygge och skog. En timme efter larmet dirigeras ett flygplan från Kustbevakningen till platsen för att med hjälp av spaning och fotografering skaffa en lägesbild.
Spridningen går mycket snabbt i vindriktningen i den torra undervegetationen. Kustbevakningens besättning rapporterar att branden nu täcker en yta av 1 000 gånger 350 meter.
Maskinförare kontaktas för att röja fram tillfartsvägar, som också ska fungera som begränsningslinjer.
Efter hand kallas mer räddningstjänst, tre helikoptrar från fastlandet, hemvärnet med bandvagnar och koktross samt privata fyrhjuliga terrängmotorcyklar och jeepfordon. Det planeras för evakuering av boende i området.
Strax före klockan 18 på fredagen är brandens omfattning 1 500 gånger 1 000 meter, och den sprider sig inte längre.
Under söndagen är branden under kontroll och eftersläckningen påbörjas samtidigt som brandgator förstärks. Arbetet är mödosamt på grund av den täta växtligheten och tar mycket kraft av personalen. Den stora uppmärksamheten i media gör att flera räddningstjänster på fastlandet får kännedom om den stora branden, och frivilligt anmäler sig att hjälpa till.
Fastlandsstyrkorna består av grupper om fyra–fem brandmän med egna brandfordon som transporteras över till ön med ordinarie färjeförbindelser. Det schemaläggs i 24-timmarspass och tilldelas enklare platser för logi i Visby.
Den granskning som efteråt gjorts av händelseförlopp och insatser visar att räddningstjänsten på Gotland var väl förberedd och tog höjd för ett betydligt allvarligare brandförlopp än vad som blev fallet.
– Ett skäl till framgången var den resursuppbyggnad som gjordes i ett tidigt skede, skriver utredarna i sin rapport som presenterades för Region Gotland i förra veckan.
Det var för årstiden varmt och torrt den där fredagen i början av maj och risken för skogsbrand bedömdes till en fyra på en femgradig skala. Räddningstjänsten på Gotland var medvetna om detta och den stora brandrisken hade också diskuterats på det telefonmöte som vakthavande brandbefäl haft den morgonen med öns brandstationer. Det fanns också kunskap om vilka helikopterresurser som fanns att tillgå i landet om en brand skulle utbryta, noteras i utredningen.
Däremot brast kontrollen över de resurser som kommit till Vänge för att hjälpa räddningstjänsten.
– Fler resurser än de som beställts har kommit till platsen och styrningen av dessa har ibland varit bristfällig, står det i rapporten.
Utredarna uttrycker också oro över att försvarsmaktens helikopterpersonal inte får ekonomisk ersättning enligt samma modell i hela landet, vilket lett till missnöje bland besättningarna.
Personal från hemvärnet med bandvagnar kom snabbt på plats efter att de kallats in, och konstateras ha varit till god hjälp med en mängd arbetsuppgifter under hela veckan.
– Försvarsmakten har stor vana att hantera logistik vid större övningar och insatser, och bör engageras redan från början vid större händelser.Däremot borde det vara ett krav att personal som deltar vid släckning av skogsbränder har en viss utbildning i släckniingsarbetet och risker med sådant arbete i skogen. Dessutom borde det finnas en depå med spadar, hackor och annan skogsbrandsmateriel för tillfällen då större mängder extern personal behöver kallas in, anser utredarna.
Dick Svennefelt, Region Gotlands räddningschef, tycker att det är bra att räddningsinsatsen utvärderats.
– Utredningen är väl genomarbetad, och det känns bra att vi får mycket kredd. Utredarna har även gett oss en åtgärdslista. En del är sådant vi lätt kan förbättra, annat kräver mer arbete.