Karin Wågström är projektledare på Skogsstyrelsens Visbykontor för bekämpningen av almsjukan på ön. Hon betonar att det vore djupt olyckligt om arbetet med att trycka tillbaka smittan avbröts. Under flera år har myndigheten haft ekonomiskt stöd från EU för insatserna i projektet Life Elmias, men det programmet avslutades 2017.
– Vi håller hela tiden på och jobbar med finansieringen, säger Karin Wågström.
För våren 2018 har det tidigare stått klart att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket gemensamt skjutit till pengar. Nu, uppger Karin Wågström, har Skogsstyrelsen reserverat medel som ska räcka både till inventering under sommarmånaderna och därefter bekämpning, alltså nedtagning av sjuka träd. Problemet är vad som ska hända sen:
– Jag upplever att det på min egen myndighet finns en stor förståelse för att arbetet måste fortsätta. Men sen gäller det att övertyga statsmakten, alltså regering och riksdag, fortsätter hon.
Almsjukan kan döda ett träd inom loppet av några veckor. Den orsakas av en svamp som täpper igen trädets ledningsbanor. Svampens sporer sprids av en liten skalbagge, almslintborren, men också via rötter eller transport av drabbat virke. På fastlandet beräknas sjukan ha slagit ut större delen av beståndet. På Öland har 90-95 procent slagits ut. Men på Gotland, där almsjukan rapporterades först 2005, är situationen omvänd. Här bedöms 95 procent av träden vara friska. Det framgår av Skogsstyrelsens årligen återkommande rapport över skogsskador i landet.
– Orsaken till det är att almsjukan aktivt bekämpats här sedan upptäckten, kommenterar Karin Wågström.
Sedan insatserna startade 2006 har cirka 56 000 träd avverkats på Gotland. 2017 inventerades 2 973 sjuka träd och 1 780 i riskzonen genom rotsmitta, träd som också avverkas.
– När sjukan konstaterats gäller det att få bort de sjuka träden så fort som möjligt, säger Karin Wågström.
Och ett upppehåll skulle göra arbetet bortkastat?
– Ja, det kan man nog säga. Det vore mycket illa om bekämpningen fick ett avbrott.
I det delvis EU-finansierade projektet Life Elmias ingick också bekämpning av askskottsjukan.
– Tillsammans har de här trädslagen stor betydelse. Som egna arter, för andra arters livsbetingelser och för ekosystemen. Försvinner alm och ask så blir det till exempel torrare, förklarar Karin Wågström.