I mitten av december drabbades Wisbygymnasiet av tre bränder, vilka har rubricerats som mordbränder. Elevrådets ordförande Anna Hallbom skrev en insändare i GT där hon uttryckte oro över säkerhetsläget.
En tid efter incidenterna patrullerade vakter på skolområdet och enligt den administrativa chefen Lars Nordahl har ett ”förstärkt skalskydd” bibehållts.
– Men framför allt har vi personal som rör sig mer på området, vi mobiliserar så mycket vi kan, berättar han.
Fler åtgärder är dock att vänta. Wisbygymnasiet har inlett en översyn av säkerhetsläget på skolan.
– Förvaltningschefen har bett oss se över hur vi kan få en tryggare tillvaro och hur ytterligare bevakning kan komma att se ut, förklarar Lars Nordahl.
Han erkänner samtidigt att gotländska skolor har begränsad erfarenhet på området. Därför är planen att ta hjälp från platser som oftare drabbats av liknande problem.
– Vi måste veta mer om vad andra har gjort och vad som faktiskt har fungerat.
Vilka åtgärder kan bli aktuella?
– Vi försöker ringa in flera områden. Det kan vara kameror, eller hur många vuxna som finns tillgängliga. Redan nu ska besökare på skolan egentligen ha besökskort, säger Lars Nordahl.
Ett problem för Wisbygymnasiet är att verksamheten finns i flera olika byggnader. Allt är inte ens koncentrerat till Säveområdet.
Men det finns också ett ”campus-tänk” här, liknande det som är vanligt på högre lärosäten – och den öppenhet som detta innebär och kräver är också något som värnas.
– Det är precis det vi måste titta på, vi behöver säkerhet samtidigt som öppenheten är en del av vårt demokratiska samhälle, anser Lars Nordahl.
Enligt Region Gotlands säkerhetschef Johan Kallum, som är inkopplad i översynen, är detta mycket svårt att förena.
– Ja, det är nog en omöjlig ekvation, nästan alla säkerhetslösningar innebär någon typ av begränsningar, säger han.
Säkerhetschefen ser även en annan utmaning. Den handlar om själva byggnaderna.
– Det är svårt att hitta lösningar när det inte är anpassat från början. De här incidenterna kanske blir en väckarklocka. Att vi inser att vi behöver jobba ikapp en del, säger han.
Tidsaspekten är också ett faktum. Översynen ska ske ”skyndsamt” – och det finns anledningar till det.
– Om vi föreslår lösningar som kostar så måste det in i investeringsbudgeten, helst redan i år. Så det brådskar lite, säger Lars Nordahl.