Skolan står inför en generationsväxling varför behovet av lärare de närmaste åren kraftigt kommer att öka.
Eva Edin säger att det på Gotland, där runt 1500 lärare tjänstgör på alla nivåer, för närvarande inte finns varken akut eller generell lärarbrist.
– Just nu har vi omkring 40 vakanser där vi varit tvungna att rekrytera outbildade vikarier. Outbildade så till vida att de exempelvis kan han pedagogisk utbildning men sakna formell kompetens i ett visst ämne, säger hon.
Trenden är att vissa typer av lärare är svårare att rekrytera än andra. Bland dessa finns förskollärare, pedagoger på fritids, lärare för årskurs fyra till sex, i svenska som andraspråk, specialpedagoger liksom lärare i vissa yrkesämnen på gymnasienivå.
– Vi ser alltså ingen generell brist, det kommer många nyutbildade från lärarhögskolorna, men de matchar inte riktigt behovet, säger Eva Edin, HR-chef på utbildnings- och arbetslivsförvaltningen.
I gotländska skolans strategiska plan försöker man nu via politiken få till möjligheter att erbjuda vidareutbildning så att lärare ska kunna läsa upp kompetens och behörighet.
Det är ett sätt, menar Eva Edin, att långsiktigt möta framtiden.
Vilken är anledningen till att behovet ökar, som du ser det?
– Det handlar om attraktivitet, som inom hela den offentliga sektorn. Även vården har liknande problem. Ungdomarna väljer andra vägar.
Inom vården förekommer hyrläkare. Är det aktuellt att hyra även lärare?
– Det finns de som pratar om det, ja. Jag ser det som ett skräckscenario, då skapar vi inte minst en kostnadsdrivande aktivitet.
Statliga morötter, som Lärarlönelyftet och systemet med förstelärare, har ännu inte givit någon överskådlig effekt på längre sikt.
Drygt 70 pedagoger på Gotland har bifallits statsbidrag för förstelärartjänster, vilket innebär ökat ansvar och 5000 kronor mer per månad, till en totalkostnad av runt sex miljoner kronor.
– Reformen är ny, vi trevar fortfarande efter roller och system. Bland annat handlar det om att skapa framkomliga karriärvägar, säger Eva Edin.
Rosita Sundh är distriktsordförande i Lärarnas riksförbund. Hon är orolig inför framtiden, med tanke på den devalverade status hon anser att läraryrket har:
– I praktiken är behovet större än de 70 000. Många nyutbildade kommer att lämna yrket efter några år då de insett är det inte är något för dem, menar hon.
Hon bygger den utsagan på alla samtal där kolleger vittnat om den psykiska pressen till följd av det ökande kravet på administration och dokumentation av såväl stort som smått.
En frukt av det kan vara att omkring 20 procent av de utbildade lärarna i dag arbetar någon annanstans än inom utbildningssektorn.
Eva Edin säger att hennes bild är att lärare stannar längre inom gotländska skolan än vad som är fallet på fastlandet. Men det är viktigt att ta signalerna på allvar:
– Att reda ut varje enskild persons uppdrag och ansvar är viktigt för framtiden. Vi ser en allmän trend i samhället med ökande sjuktal som skulle kunna ha med arbetsbelastning att göra, säger Eva Edin, HR-chef på utbildnings- och arbetslivsförvaltningen.