Sedan tre år tillbaka har varje elev haft egen dator. Ändå uppskattar Michael Carlsson, IT-strateg på barn- och utbildningsförvaltningen, att införandet bara har hunnit halvvägs.
– Det går sakta framåt, men svårigheten är att det är omfattande för elever och lärare att ta till sig pedagogiken. Det är en tröskel att komma över, säger han.
Alla skolor använder i dag datorer, men hur ser olika ut.
– Det är 800 lärare i grundskolan och det är klart att de tar till sig på olika sätt – beroende på sina kunskaper. Hur rektor och skola driver på har också betydelse.
Mer utbildning tror han kommer att behövas av lärarna.
– Så att plattorna blir en naturlig del i undervisningen. Så är det inte riktigt i dag.
Skolverket kommer, enligt Michael Carlsson, till våren att ställa högre krav på införandet av digital undervisning.
– De tycker att det går för långsamt, säger han.
Målet är att nå längre i pedagogiken med datorer än med traditionella läromedel. Michael Carlsson tror att exempelvis fler av de nationella proven i framtiden kommer att göras digitalt, via datorer och surfplattor.
Under de senaste tre åren har alla gotländska gymnasieelever haft egen dator. Högstadiet får nöja sig med surfplattor.
– I dag har vi 3 800 i drift, det är väldigt mycket och stor logistik bakom som man inte tänker på, säger Michael Carlsson.
De senaste tre åren, säger han, har förvaltningen köpt in plattor till en kostnad av cirka tre miljoner kronor per år.
1 700 gymnasieelever får varsin elva tums Mac Book Air. De leasas och kostnaden landade på drygt fyra miljoner kronor för 2015. I gengäld har gymnasiets datorsalar kunnat avskaffas. Michael Carlsson räknar därför inte med någon fördyring, trots att varje elev numera har en egen dator.
I början blev det en hel del skador på datorerna. De flesta av surfplattorna som gick sönder hade tappats, med trasiga skärmar eller komponenter som följd.
– Tidigare var eleverna mer valhänta, de sprang med plattorna som fick hänga med till exempel på gympan, säger Michael Carlsson.
Nya fodral har hjälpt till att minska skadorna. 2015 hade reparationerna kommit ner till 40 plattor och en kostnad av 100 000 kronor. Till det har också regionens hårdare krav på eleverna bidragit.
– Om man har sönder sin får man inte en ny utan en begagnad. Om man varit tydligt oaktsam får man betala själv, en surfplatta kostar 3 500 kronor, säger han.