I dag är det gymnasieantagningens andra omgång och om en vecka är det skolstart för gymnasieeleverna. Det är med andra ord hög tid för rektorer och administratörer att få allt på plats. Samtidigt råder en allvarlig brist på lärare, vilket inte minst de fackliga lärarorganisationerna Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund påpekat. Men bemanningsläget på Gotland ser ljust ut, i alla fall på gymnasieprogrammen.
– Vi har haft behov av att rekrytera 13 lärare under sommaren. I tolv fall lyckades vi, men så sent som förra veckan fick vi tyvärr ett avhopp. Där saknar vi nu en lärare i samhällskunskap, historia och religionskunskap, säger Wisbygymnasiets rektor Peter Lerman.
Den trettonde tjänsten gäller en lärare till byggprogrammet, med inriktning på anläggningsfordon.
– Vi söker med ljus och lykta, men byggbranschen går på högvarv, så det är svårt.
Wisbygymnasiet har ungefär 1 500 elever detta läsår och 185 medarbetare, varav 170 lärare. Skolan har också gymnasiesärskola. Där uppger rektor Anders Stoltz att alla tjänster är tillsatta med behöriga lärare.
Guteskolans gymnasieskola är en friskola som är avsevärt mindre än Wisbygymnasiet, men som växer.
– Vi kommer att ha 230 elever det här läsåret, 30 fler än förra året, säger rektor Therese Ljungman.
– Vi har 25 lärartjänster, varav 22 är tillsatta med behöriga lärare. De övriga tre är deltidstjänster, uppger hon.
Rosita Sundh, distriktsordförande för Lärarnas riksförbund på Gotland och Gunnel Ahlgren, ordförande för Lärarförbundets avdelning, framhåller båda att arbetsmiljö och lön är avgörande frågor för hur Gotland ska lyckas med lärarrekrytering i framtiden. Och kommande utmaningar finns, det sticker inte ordföranden i regionens gymnasie och vuxenutbildningsnämnd, Saga Carlgren (V) under stol med:
– Vi har ingen akut brist, men kan få problem på sikt. Antalet elever ökar på gymnasieskolan, både genom större barnkullar och genom att vi har fler nyanlända, säger hon.
– De allra största utmaningarna ser jag inom vuxenskolan. Lärare som kan undervisa i svenska som andra språk kommer att vara mycket viktigt att få tag. De nyanlända flyktingarna, som behöver lärare, kan också själva bli en del av lösningen på lärarbristen. Personer med pedagogisk erfarenhet måste vi få i arbete så snart det är möjligt.