Skogsskydd finns i olika former, inom nationalparker, naturreservat, biotopskydd och så kallade skogsimpediment. När andelen skog i sådana områden på Gotland räknas samman blir summan kring 20 procent av den gotländska skogsarealen.
Markägarorganisationerna LRF Gotland och Mellanskog har dock valt att räkna in delar av Natura 2000-områden och nyckelbiotopsplatser och hävdar att andelen skyddad skog i länet snarare uppgår till en tredjedel. Dessa tunga markägarorganisationer anser att länsstyrelsen vilseleder allmänheten med felaktiga uppgifter om hur mycket skog som faktiskt undantas från skogsbruk.
– Vi vill ha en gemensam bild av hur mycket mark som har restriktioner och vad som faktiskt är tillgängligt för produktion, säger Andreas Nypelius på LRF.
De siffror han själv redovisat tolkas på andra sätt av länsstyrelsen. Bilderna går isär kring hur mycket mark som de facto är undantagen produktion.
– Vi menar att det blir förvirrande för markägarna när det visas upp så markant olika siffror. Det vi redovisat är det som verkligen har ett formellt skydd, kopplat till särskilda restriktioner, förklarar Anna-Lena Fritz på länsstyrelsen.
Varför räknar ni inte in Natura 2000?
– För att det inte är ett formellt skydd, utan mer av ett utpekat område. Det kan finnas viss restriktivitet, men den är inte reglerad som kring ett naturreservat.
LRF och Mellanskog hävdar vidare att det finns ett ”latent skydd”, genom att avverkningsansökningar gällande oskyddad skog ändå inte får godkänt.
– Det stämmer inte. Endast en procent av ansökningarna fick begränsningar i vårt distrikt under fjolåret, svarar Anna-Lena Fritz.
En faktor i sammanhanget är FN:s konvention om biologisk mångfald, som säger att minst 17 procent av världens landområden ska vara skyddade i framtiden – och de nationella ambitionerna i Sverige är satta till 20 procent.
På Gotland är endast 5,5 procent av landytan skyddad i nuläget, vilket både är långt från målen och långt under rikssnittet.
Ändå vill LRF och Mellanskog få ett stopp på vad de kallar för ”skyddsivern” kring gotländsk skog. För branschens skull – men även för miljöns.
– Yngre skog i produktion tar upp mer koldioxid och är bättre för klimatet. Dessutom behöver vi plocka ut den energi som finns i skogen för att kunna fasa ut oljan, menar Andreas Nypelius.
Detta har Anna-Lena Fritz svårare att kommentera.
– Vårt skydd handlar om den biologiska mångfalden, det är något annat än klimatfrågan, säger hon.