Släke-ilskan: ”Vem vill bada i gödsel?”

Stora mängder släke längs stränderna kan skapa problem för både hav och bad. Nu reagerar strandföreningar på länsstyrelsens sätt att hantera frågan.

Ulf Smedberg bistår många föreningar runt om på Gotland med att få bort släke från stränderna. Han har så gjort i många års tid.

Ulf Smedberg bistår många föreningar runt om på Gotland med att få bort släke från stränderna. Han har så gjort i många års tid.

Foto: Dennis Pettersson

SLÄKE PÅ STRÄNDERNA2019-05-11 10:32

Många av öns badstränder brottas med problemet. Släken lägger sig som ett täcke på sand och i vattenbrynet och skapar problem ur både en bad- och miljömässig synvinkel, och kan bland annat leda till övergödning.

2009 beslutade regeringen om ett nytt bidrag med syfte att minska mängderna kväve och fosfor i Östersjön och Västerhavet. På Gotland har pengarna från Lova (Lokala vattenvårdsprojekt) kommit att användas i strandföreningars vilja att städa stränderna på släke. Det är pengar från Havs- och vattenmyndigheten som via länsstyrelsen går ut till beviljade ansökare. I år har omkring 16 projekt beviljats bidrag, samtliga för att skörda släke.

Föreningen Pingstvägen vid Vitviken på norra Gotland, i år beviljade 69 000 kronor i Lova-bidrag, hanterade under många år strandrensningen på egen hand och ur egen ficka.

– Det blev helt enkelt för dyrt att fortsätta. Lova-pengarna gjorde det möjligt för oss att kunna fortsätta, säger Lars Gahnström från föreningens styrelse.

Det är endast arbetet med att rensa stränderna från släken som kan ge statliga medel, för transporten av densamma finns numera inget stöd att få, menar föreningen. Extra anmärkningsvärt blir det med anledning av länsstyrelsens hänvisning till att släken måste bort från stränderna.

För den ideella föreningen vid Vitviken har det inneburit problem.

– Vi förstår inte skälet till det här beslutet. Vi har inga pengar till att finansiera transporten av släken, säger Gertrude Nilsson, ordförande i föreningen.

Ulf Smedberg, som ser till att många av öns stränder hålls rena från släken, förvånas även han av beslutet.

– Regelverket försvårar en miljöinsats och det kan inte vara det som är meningen. Vi krävde ett stormöte med anledning av att vi ville ha svar på detta och att det skulle bli korrekt. Men det blev aldrig av.

I Fide bekräftas problemen med släke-transporten av Käldhagens strandförening.

– Man vill ha bort släken men transporten är dyr. Det är ett stort problem. Man vill inte bli förbannad, men till slut blir man det ändå, säger ordförande Synnöve Gahrén.

Ulf Smedberg anser att alla borde se fördelarna med rena stränder.

– Varför vill man inte supporta grupperna som städar stränderna? I det långa loppet genererar besöksnäringen en massa pengar och hade vi inte haft Lova skulle besöksnäringen lida svårt. Vem vill bada i stinkande gödsel upp till knäna? säger Ulf Smedberg.

15 000 ton. Så mycket släke städas årligen bort från öns stränder enligt Ulf Smedberg. Bara i Vitviken blir det många ton släke som ska bort per år. Gertrude Nilsson menar att det från deras sida finns två anledningar till att den ska bort.

– Vi vill ha bort släken med en gång. För oss och för turisterna är det tacksamt om stranden är fin. Det är också en insats för miljön och ett tankesätt vi vill sprida, vi gör det här för Östersjön inte bara för att få bada, säger hon.

På vissa håll är släkeutmaningen ett större problem än för andra. I Östergarnslandet och på Fårö, säger Ulf Smedberg, har man löst frågan genom att närliggande lantbrukare nyttjat släken till jordförbättring på åkrarna. Så lätt är det inte överallt.

– Det är ingen som vill ha det längre. Konstgödning är ett enklare och mer exakt alternativ för lantbrukarna, säger Gertrude Nilsson.

Lars Gahnström:

– Missförstå oss inte. Vi upplever inte att länsstyrelsen är negativa till vårt arbete. Lova-pengarna är ett bra första steg, men det är bara pengar för att lösa halva problemet med släken. Helhetssynen saknas.

Fakta om släke och Lova-stöd

Anledningen till stödet, som regeringen beslutade, är att minska mängderna kväve och fosfor i haven. Medlen kan sökas av kommuner och ideella föreningar och görs så via länsstyrelsen.

Lova-projektet beslutades av regeringen och infördes 2009.

Släke är bra som jordförbättrare. Kan användas som matjord eller spridas som näring. 1 ton innehåller 5 kilo kväve och ett halvt kilo fosfor.

Källa: Naturvårdsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om