35 personer står på måndagsförmiddagen bland släke i vattenbrynet vid stranden Östra Djupvik som tillhör Valleviken med krattor i händerna. De är medlemmar i föreningen Rädda Valleviken och under två timmar ska de dra upp så mycket släke som de bara kan, en bit upp på stranden. Släkeshögarna kommer sedan att hämtas upp av bonden Anders Bogren som använder det som gödsel på sina åkrar. Kenneth Challis är ordförande i föreningen och på måndagen inleddes Rädda Valleviken-veckan – ett krafttag i att sköta om naturen i området.
– Förra året drog vi upp ungefär 65 ton släke och jag tror nog att vi kommer att komma upp i ungefär samma vikt i år, säger Kenneth Challis.
Kenneth växte upp i området kring Valleviken och minns hur sandbotten då bestod av hård och fin sand. Han minns också hur man kunde fånga flundror och abborrar med händerna.
– Nu finns det inga flundror kvar och man sjunker ner en sådan här bit i dyn när man kliver i vattnet, säger han och måttar upp en decimeter mellan handflatorna, innan han fortsätter:
– Men sen vi började röja upp släke här har sandbotten blivit något bättre än när vi först började och abborren har också hittat tillbaka, säger Kenneth Challis.
Ungefär hälften av dem som står i vattenbrynet den här förmiddagen är Hellvi- och Rutebor och hälften är sommargotlänningar. Alex Fredin och Jakob Axelsson från Uppsala och Stockholm brukar, tillsammans med sina familjer, spendera några veckor på Gotland varje sommar och tillhör de yngsta i gruppen.
– Min bonusmamma sa aldrig att det skulle bli så här äckligt. Det luktar kobajs, säger Alex.
– Det är tungt. Först var lukten jätteäcklig men man vande sig efter ett tag, säger Jakob.
Ordförande Kenneth Challis ropar ut att det är en kvart kvar tills de ska packa ihop och killarna springer tillbaka till strandkanten och grabbar tag i varsin kratta.
– Nu kör vi, ropar de.
Kenneth Challis är väldigt nöjd med dagens uppslutning.
– Jag ska inte säga att det är en Greta-effekt men det finns ju absolut en miljögnista hos folk och ett stort engagemang för naturen.
Henry Forsblom som bor permanent på ön och Elisabeth Wijnbladh som har ett sommarhus i Hellvi är två medlemmar som varit med och hjälpt till i många år.
– Det blir både en gemenskap bland oss som bor i området men också en samverkan för naturen, säger Elisabeth och Henry fyller i:
– Det handlar ju inte bara om att stranden ska vara trevlig att besöka utan också om att havsmiljön ska vara god. Det är ju mindre släke här nu än vad det var för några år sedan men det är svårt att säga om det har att göra med det jobb som vi har gjort eller om vindarna har legat på åt ett annat håll, säger Henry.
Klockan tolv avslutas arbetsdagen med lunch hos familjen Bergström som bor i huset närmast vattenbrynet.
– De orkar själva inte vara med längre men de tycker att det är jättebra att jobbet görs så de bjuder oss på lunch efteråt, säger Kenneth.
Resten av veckan kommer föreningen bland annat att erbjuda en hjärt-lung-räddningskurs och ett föredrag av världsomseglaren Lasse Ljung.