– Släktforskning är brännhett. Det beror mycket på att materialet har blivit mer tillgängligt. Numera kan man sitta hemma och komma åt all världens kyrkböcker och tidningar, säger Mats Ekedahl.
Är inte alla släkter redan kartlagda?
– Nej. Man blir aldrig klar. Jag har lagt 20 000 timmar på min egen släkt och har ändå bara skummat på ytan.
I takt med att digitaliseringen fortsätter kan släktforskarna bygga ut sina kunskaper om förfädernas liv. Mats Ekedahl liknar släktträdet, med dess namn och årtal, med en oklädd julgran.
– Sedan kommer det roliga med att hänga på ljus, kulor och glitter. Och det tar aldrig slut.
Mats Ekedahl plockar upp en konfirmationsbok från Dalhem församling i slutet av 1800-talet. Här anges inte bara vilket betyg konfirmanderna fick, utan här karaktäriseras de också av prästen. En flicka beskrivs som "ointresserad och fåfäng", medan en pojke får kommentaren "Gud gifve att han voro lika otillgänglig för det onda som för kristendomskunskapen!".
Den sortens upplysningar är som en guldfyndighet för en släktforskare. Men även obduktionsprotokoll, sundhetsnämndens register, bouppteckningar, militärens rullor och många andra register kan berätta om förfäderna på ett mer personligt sätt.
Riksarkivet och Arkiv digital är några av de databaser som är nödvändiga i Mats Ekedahls släktforskningsarbete. Det krävs ofta abonnemang för att man ska få del av allt material, men för ett par tusen kronor om året får en släktforskare tillgång till de viktigaste databaserna. Och har man inte råd med det kan flera personer också dela på abonnemang, tipsar Mats.
Mycket material är också gratis. Mats Ekedahl tipsar om Svenska Amerikanska Posten. Här samlas tidningar på svenska som gavs ut till svenskättlingar i USA det ger ett överskådligt sammandrag av både små och stora nyheter i Sverige.