Datorn surrar och papper med noteringar ligger utströdda över bordet. På en stor bildskärm granskar Mats Ekedahl och Lennart Walman ett immigrantdokument från USA. I rutan för födelseort står det "Scotland", men det har strukits över och ersatts av ett "Sweden".
Medan Mats och Lennart detaljstuderar noteringen funderar de högt: Kan det vara fråga om en gotländsk immigrant som sa "Gotland", men förenklade det till "Sweden" när han missförstods av immigranttjänstemannen?
Mats Ekedahl är Gotlands mesta släktforskare och, såvitt han själv vet, den ende i Sverige som försörjer sig på släktforskning. Lennart Walman är känd musikant och pensionerad distriktssköterska, med ett växande intresse för sin släktforskning. För tio år sedan började han att bena ut vad som egentligen hände med fyra bröder till hans mormor som emigrerade till Amerika i början av 1900-talet. Ingen av dem hörde någonsin av sig hem och en äldre släkting till Mats minns än idag hur föräldrarna nästan förtärdes av ängslan över sina söner. Mamman gick på vedbacken hemma på gården och kved "meinä sorkar, di fick jag aldrig se igen".
Lennart vill att hans släkting äntligen ska få veta vad som hände med de fyra bröderna.
– Det är hemskt att ha en anhörig som bara är borta. Jag vill att hon ska få klarhet.
Mats Ekedahl har sett många exempel på emigranter som bröt kontakten med hemlandet. Agenterna lockade med rikedomar och äpplen stora som meloner. Många lånade pengar till Amerikabiljetten och räknade med att kunna betala tillbaka så snart de skördat sina framgångar "over there". Om det sedan inte gick så bra valde några därför att bryta kontakterna med hemlandet.
De försvunna bröderna till Lennart Walmans mormor växte upp i en socken på södra Gotland. Deras föräldrar gick i borgen för lån när några andra släktingar skulle studera, men studierna gick inget vidare och när lånet skulle återbetalas tvingades hela familjen, med tolv barn, att gå från gården och bli "på socknen skrivna".
– Fattighjon, alltså, förtydligar Mats Ekedahl.
Det blev ett hårt liv. Fyra barn dog, fyra fick försörja sig som pigor och drängar och fyra bröder försvann till Amerika för att sedan aldrig mera höras av.
– En riktigt sorglig historia, summerar Lennart Walman.
På egen hand har Lennart följt brödernas väg till Texas och med hjälp av Mats har han nu kunnat konstatera att de bodde i samma stad och samma kvarter. Men har de verkligen hittat rätt bröder? Det är den frågan de brottas med just nu. Det vanliga efternamnet har flera gånger lett in dem på villospår. Nyligen upptäckte de dessutom att en bror dödförklarades efter en drunkningsolycka, innan han ens hade lämnat Sverige. Ändå dyker en man med samma personuppgifter upp i samma kvarter som de övriga bröderna i USA.
Mats tror att det fortfarande finns en chans att de ska kunna få rätsida på saken.
– Det står och väger i dag, säger Mats Ekedahl.
Lennart Walman ser sitt intresse för släktforskning som ett ålderstecken.
– Jag är 68 år och i min ålder blir man ofta intresserad av vad man är för en djuping.
Han vill gärna hitta amerikanska släktingar.
– Vi har en viss stil i min släkt. Vi är glada! Det skulle vara kul att se om de där generna också finns bland bryllingar i Amerika.