GT:s artikel om slammet från Visby reningsverk, som miljöcertifierats enligt det så kallade Revaq-systemet, fick många att reagera. Och rubriken blev helt klart olycklig – ordet ”superslam” borde inte ha använts, då det blir alltför värdeladdat.
Gällande kritiken mot artikelns innehåll, och mot själva slammet, har GT nu kontaktat ytterligare experter.
Flera av dem som motsätter sig ett spridande av Revaq-slammet på åkrarna hänvisar till en rapport från Naturskyddsföreningen. Där står det bland annat att ”Naturskyddsföreningen ser förbättringsarbetet och arbetet uppströms som mycket viktigt, men anser att detta inte alls räcker för att legitimera slamspridning. Även med ett sänkt gränsvärde för kadmium och andra metaller kvarstår svåra problem med dessa ämnen och en lång rad andra farliga kemikalier som sprids genom avloppsslam från certifierade reningsverk”.
Anders Finnson på Svenskt Vatten, organisationen som leder Revaq-arbetet, ifrågasätter rapporten på flera punkter. GT har summerat några av hans påståenden, tillsammans med svaren från Ingrid Kjellander, sakkunnig i jordbruksfrågor på Naturskyddsföreningen.
Anders Finnson: ”I dag kommer den största delen av det kadmium som vi hittar i Revaq-slammet faktiskt från maten vi äter”.
Ingrid Kjellander: ”Oavsett källan är det viktigt att inte föra in oönskade ämnen i vårt kretslopp igen. Vi har samlat avfall från våra avlopp på ett ställe. För Naturskyddsföreningen är det självklart att vi ska ta vara på så mycket som möjligt av det som går att återvinna, men det finns inga fördelar med att sprida ut gift i naturen igen, varken som slam på åkern eller som slam i fyllnadsmaterial”.
Anders Finnson: ”Det mesta av dagens Revaq-slam tillför nytt kadmium i samma storleksordning som garantigränserna för det allra bästa mineralgödslet”.
Ingrid Kjellander: ”Oavsett det, så anser vi att det finns för mycket andra saker i avloppsslam som vi inte vill ska spridas på åkrarna. Dessutom anser vi att försiktighetsprincipen bör tillämpas”.
Anders Finnson: ”Naturskyddsföreningen förefaller bortse från den enorma lokala miljöpåverkan som all gruvbrytning av fosfor innebär”.
Ingrid Kjellander: ”Nej, det är inte sant. Vi ser gärna att man ska återföra fosfor från slammet. Det är ett nödvändigt steg i att sluta kretsloppet mellan stad och land. Men detta behöver inte ske genom slamspridning”.
Användningen av Revaq-slammet är en komplex fråga, då det inte går att bortse från alternativen.
Gruvbrytning av fosfor till gödsel är en faktor, slammets – och gödslets – innehåll är en annan. Och det slam som inte sprids ska brännas, vilket leder till både uppvärmning och energiförlust. Samtidigt har vi det där med försiktighetsprincipen, när det gäller att sprida ut saker i jorden, som Naturskyddsföreningen hänvisar till.
Så här säger Gunnar Börjesson på institutionen för mark och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU:
– Som jag ser det är Revaq-slammet bra. Jag ser ingen anledning att bränna upp kol som kan bindas i marken och bidra till bördigheten. Vi behöver bevara och öka livsmedelsproduktionen, om vi ska kunna försörja en ökande befolkning.
SLU-kollegan Håkan Jönsson, expert på kretsloppsteknik, ger ett längre svar:
– Så länge som man följer lagar och regler och det dessutom är Revaq-slam, är riskerna hälsa och miljö små eller försumbara under överskådlig tid. Revaq är också ett effektivt och bra instrument för att förbättra slammet och för att förbättra det vatten som släpps ut till miljön.
Håkan Jönsson resonerar vidare kring det uppmätta kadmiuminnehållet – och jämför det med alternativet, det vill säga gödsel.
– Bra Revaq-slam har ungefär samma kvalitet som nötgödsel. Det bör därför, precis som för mineralgödsel och nötgödsel, vara fritt för den enskilde lantbrukaren att använda slam om hen vill, eller låta bli om hen vill, menar han.
Den myndighet som tar fram direktiven kring slamanvändning – och som sitter adjungerad i Revaq-certifieringens styrgrupp – är Naturvårdsverket.
Deras svar kring Revaq-slammet är minst sagt undvikande.
GT ställde frågan om myndigheten står bakom att Revaq-slammet ska ut på åkrarna?
– Naturvårdsverket ser Revaq-certifieringen som en positiv attityd till gemensamt arbete för att nå hållbar återföring av bland annat fosfor genom förbättringsinitiativ i hela kedjan, svarar Kristina Svinhufvud på Hållbarhetsenheten.
Ja, det kanske, men frågan var ju om de vill se slammet på åkrarna? Den frågan förblir obesvarad.