Karin Comstedt Webb, vice vd för Heidelberg Cement Sverige, säger att ett definitivt beslut om investeringen om tio miljarder kronor kommer att tas 2026.
Förstudien är klar. Den bekräftar att det är fullt möjligt att med CCS-teknik fånga in all koldioxid från produktionen, totalt 1,8 miljoner ton per år.
– Vi kommer inte bara att fånga in koldioxiden från processen att framställa cement, utan även från bränslet som används. Därmed blir fabriken en kolsänka, säger Karin Comstedt Webb som är vice vd för Heidelberg Cement Sverige.
Viktiga erfarenheter kommer från Brevik i Norge, där Heidelberg Cement bygger den första CCS-anläggningen. Den ska vara i drift 2024.
Anläggningen i Slite blir fyra gånger större än den i Brevik och ska stå klar 2030. Efter förstudien satsas 124 miljoner kronor på fortsättningen, en studie som ska visa hur projektet ska genomföras. En viktig del är energiförsörjningen. Elförbrukningen kommer mer än femdubblas, vilket kräver både en tredje elkabel till Gotland och ett utbyggt nät på ön.
CCS-tekniken kräver även en stor ombyggnad av fabriken. Gamla byggnader behöver rivas för att ge plats för den nya tekniken. Hamnen måste byggas om. I framtiden ska, förutom två miljoner ton cement per år, även 1,8 miljoner ton koldioxid fraktas till slutförvaring under havsbottnen utanför Norges kust.
När den fortsatta satsningen presenterades påtalade Heidelberg Cements koncernchef Dr Dominik von Achten hur viktigt samarbetet med myndigheter och andra aktörer är för att genomföra satsningen. Med vid presentationen fanns näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson och Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén.
Av de 124 miljoner kronor som satsas står Energimyndigheten för 51,7 miljoner via Industriklivet.
– Här är ett företag som vill ta på sig ledartröjan. Det här är en satsning som kommer att göra stor skillnad, säger Robert Andrén och påminner om att Slitefabriken står för åtta procent av Sveriges utsläpp av koldioxid.
”Det här kommer att bli hela världens pilotanläggning”, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) om den möjliga satsningen i Slite.
En mycket nöjd Karl-Petter Thorwaldsson tyckte att det var en glädjens dag:
– Cement och betong är viktigt i samhällsbygget, men står för stora utsläpp. Att Heidelberg Cement tar nästa steg är ett viktigt besked för hela världen. Det här kommer att bli hela världens pilotanläggning.
Att bygga anläggningen i Slite beräknas kosta tio miljarder kronor. Beslut om investeringen ska, enligt tidsplanen, tas 2026. Då måste ett besked om utbyggd och tryggad elförsörjning finnas, och Cementa behöver ha ett tillstånd som möjliggör kalkbrytning under en längre tid.
Fram till årsskiftet pågår brytningen med det tillfälliga tillstånd som regeringen beslutade om den 18 november. Karin Comstedt Webb räknar med att Cementa med leveranser från Nordkalk och Kunda Nordic Tsements reserver i Estland kan trygga leveranserna av cement fram till sommaren 2023.
Heidelberg Cement bygger just nu en CCS-anläggning i den norska staden Brevik.
I april lämnade Cementa in en ansökan om brytning under fyra år. Enligt mark- och miljödomstolens plan kommer huvudförhandlingen att hållas i slutet av oktober. En dom beräknas vara klar att meddelas i mitten av december.
Enligt Karin Comstedt Webb har planerna för CCS-anläggningen inte påverkats av att mark- och miljööverdomstolen i juli förra året avvisade bolagets ansökan om ett lägre tillstånd.
– Det är bekymmersamt att det inte finns någon förutsägbarhet i domstolsprocessen. I höst kommer vi att lämna in en ansökan för ett längre tillstånd. Under den tid som gått har vi kunnat göra nya anpassningar och vi har gjort nya mätningar. Vi kommer att lämna in en stärkt ansökan.