Karin Comstedt Webb under förhandlingarna i mark- och miljödomstolen som hålls på Gotland.
Förra sommaren låg hotet om en cementkris som en kall hand över Slite, Gotland och Sverige. Detta efter att mark- och miljööverdomstolen i juli 2021 nekat Cementa tillstånd för fortsatt och utökad täktverksamhet i Othem. Delar av domslutet handlade om att Cementas beskrivning av konsekvenserna för miljön var bristfällig.
Karin Comstedt Webb menar att Cementa nu dragit lärdom från domen och lyssnat på kritiken.
– Vi har eftersträvat en tydlighet från remissmyndigheterna tidigt i processen och bett dem att vara tydligare med vilka undersökningar de anser vara tillräckliga. Jag menar att vi har lyckats stärka upp ännu mer och vi känner oss ännu tryggare i de slutsatser vi presenterar, säger hon.
Domen kom dock inte att ligga till grund för något stopp inom industrin. I stället gav regeringen ett tidsbegränsat tillstånd fram till sista december 2022. Cementa söker nu återigen ett täkttillstånd, som just nu förhandlas av mark- och miljödomstolen på plats i Visby. Denna gång för fyra år.
Hållbarhetschefen tycker att man är bättre förberedda denna gång.
– Vi har hittills haft en tidseffektiv prövning denna gång och vi har kunnat förstärka kunskapsunderlaget ytterligare. Det ger oss ännu mer grund att stå på och därmed känner vi oss trygga i att det här är en verksamhet man kan meddela tillstånd för.
Är det något du är orolig för under förhandlingarna?
– Vi har gjort det vi kan för att släcka osäkerheter och frågetecken. Nu är det viktigt att processen får ha sin gång och vi hoppas och tror att det ska finnas förutsättningar för ett beslut vid årsskiftet, så att vi också kan upprätthålla verksamheten.
Förhoppningen är att processen ska gå snabbt så att de kan undvika produktionsstopp. Något man dock har tagit höjd för.
Cementa i Slite.
– Vi hoppas ju att vi inte ska stå utan tillstånd. Vi ser att vi har möjlighet att klara en viss tid. Sett till leveransduglighet ser vi att vi kan ha det fram till sommaren 2023. Det betyder inte att det skulle komma utan utmaningar om den här processen dröjer så pass länge.
För Sliteborna är det vardag att Cementa upptar en stor del av ortens utrymme i media. Karin Comstedt Webb menar att Cementa arbetar aktivt för att hålla en nära dialog med de boende.
– De har tagit del av processen genom de samråd som hållits. Vi välkomnar även närboende att ta del av formella processer och mer löpande dialog med oss.
Har ni Sliteborna med er?
– Jag tror att man ser att det finns utmaningar och förutsättningar för att fortsätta utvecklas. Att vi kan ha en viktig industri på Gotland, i Sverige. Jag hoppas också att man kan känna stolthet utifrån den utvecklingen vi är mitt uppe i. Här ska vi ställa om en tung basindustri till ett av Sveriges största klimatprojekt.
Karin Comstedt Webb tror att Cementa har goda chanser att få ett kortare täktstillstånd om fyra år.
Cementas miljömål på sikt är högtflygande. Bolaget har satt upp en nollvision för koldioxid år 2030 som ska ge ett ”klimatneutralt betongbyggande”, som man själva kallar det.
– Vi har satt en tuff tidslinje för att lyckas. Målet är satt för att klimatomställningen är oerhört angelägen. Det kommer vara nödvändigt för flera aktörer att kroka arm. Vi kommer behöva skyndsamma beslutsprocesser och ett förstärkt elnät.
Om en tredje elkabel inte är på plats före 2030, vad händer då?
– Då går det inte att sätta igång den här satsningen. Vi förutsätter, eftersom det här också är en politisk ambition, att vi kommer ha förutsättningarna som krävs.