En förlängning av Cementas nuvarande brytningstillstånd fick i veckan tummen ner, av den juridiska expertisen i regeringens lagråd.
Detta aktualiserar ytterligare det så kallade "reservalternativet", nämligen att köpa in sten från Nordkalks täkt vid Storugns.
Frågan är om inköpen kan göras inom ramen för nuvarande tillstånd eller inte, något GT berättade om i förra veckan.
Tillsynsmyndigheten som avgör det är Länsstyrelsen på Gotland. Mest insatt där är miljöskyddshandläggare Åke Mauritzson, som nu uttalar sig i frågan:
– Om Cementa ska ta emot sten från någon annanstans är det sannolikt en anmälningspliktig ändring av deras verksamhet. Detsamma gäller även Nordkalk, om de ska börja transportera bort större mängder sten med lastbilar.
När dessa anmälningar är gjorda ska länsstyrelsen bedöma om ändringen även kräver en tillståndsprövning.
– Men jag tror inte det behövs, säger Åke Mauritzson – ett uttalande som borde ge Cementa lite mer vind i seglen.
Handläggaren betonar samtidigt att han egentligen inte kan ta ställning förrän de aktuella anmälningarna är inlämnade. Men han ser inga principiella hinder för Cementa att göra affär med Nordkalk:
– Det finns inget i deras nuvarande tillstånd som hindrar användning av annan stenråvara, de är inte bundna till sin egen sten.
Gällande transporten av denna sten har mindre tester redan godkänts, både per båt och på landsväg.
– Under juli har Cementa anmält att de tillfälligt ville prova införsel per lastbil och det var ingen komplicerad process för oss. Den här gången är det ungefär samma sak, men det handlar om en större mängd och en längre tid, vilket medför högre krav på redovisning, försiktighetsmått och skyddsåtgärder.
Det där med "större mängd och längre tid" påverkar inte endast verksamheterna i fråga, utan även vägen mellan dem – och där kan Cementa-Nordkalk-planen alltjämt stöta på patrull.
Trafikverket behöver nämligen undersöka vad den aktuella vägen faktiskt klarar av.
– Cementa måste inkomma med en ansökan om tunga transporter. Vilket undersökningsjobb vi sedan behöver göra beror på mängderna, men även på axeltrycket per lastbil och så vidare, förklarar myndighetens presschef Bengt Olsson.
Han berättar om liknande processer gällande timmer- och malmtransporter i norra Sverige.
– I Pajala fick vi förhandla med det ansökande bolaget kring en ombyggnation av vägen.
Får Cementa bekosta en eventuell ny väg mellan Storugns och Slite?
– Det är inte säkert att det behövs och det är inte helt klart vem som i så fall ska betala heller, svarar Bengt Olsson.
En annan faktor i sammanhanget är att den nuvarande vägen går genom Lärbro.
– Hur påverkas säkerheten i det samhället? Det kan krävas åtgärder, eller att man hittar en alternativ väg.
Sjövägen ter sig egentligen enklare, rent tillståndsmässigt. Så låter det åtminstone på Sjöfartsverkets presschef Carl-Johan Linde:
– Först och främst är det hamnarna i sig som behöver klara hanteringen av olika godsslag. Fartygen å sin sida behöver inga speciella tillstånd.
Men lastbilar verkar ändå vara huvudspåret för Cementa. Och detta helst utan några ombyggnationer av vägnätet:
– Vi kommer att anpassa alla vägtransporter till det vägarna är avsedda för, kommenterar fabrikschefen Matilda Hoffstedt.
Bolaget håller för närvarande på med en egen trafikutredning – och vill uttala sig mer i ämnet först när den är klar.